Stålbad i Raseborg

Nuvarande och tidigare fullmäktigeordförande i Raseborg, Thomas Blomqvist (SFP) medger rakryggat i en insändare i dagens VN att de som har suttit i det förra fullmäktige har misslyckats i uppgiften att balansera stadens ekonomi.
Det finns minsann fog för den här självrannsakan. Mandatperioden avslutades med ett år som gav ett minus på över 7 miljoner euro och som drev upp det kumulativa underskottet ännu högre än det var då Raseborg grundades. Då lovades att underskottet tvärtom skulle elimineras på fem år. Det blev en total flopp.

För att samma misstag inte ska upprepas borde kanske orsaken till misslyckandet analyseras lite närmare. Det kan inte göras enbart med ett konstaterande att de ekonomiska realiteterna inte gjorde en balansering möjlig.
Blomqvist skyller inte heller för sin del på allmänna dåliga konjunkturer, utan uttrycker sig så här: "Som situationen nu är kan åtminstone inte jag säga att vi förvaltar kommuninvånarnas skattepengar på bästa möjliga sätt."
Ett gott exempel på det här kunde vara kostnadsutvecklingen för köptjänster och personalkostnader. Staden tog under 2011 och 2012 hem köptjänster (t.ex Mjölbolsta) men det ledde inte bara till att personalkostnaderna steg markant, samtidigt fortsatte även köptjänsterna att stiga. Det förklaras sannolikt av att kostnaderna för den övriga grundtryggheten ökade kraftigt. Totalt steg kostnaderna för personal och köptjänster med närmare 18 procent på tre år.

Det är all orsak att pengarna förvaltas bättre då ännu mer pengar enligt det nya åtgärdsprogrammet ska inkasseras från invånarna i Raseborg och då servicen trots det ändå försämras.
En del av invånarna har i en enkät gett sin syn på hur det borde ske. Allmänt fördelade sig svaren relativt jämnt mellan tre huvudalternativ. Knappt en tredjedel föredrar en klart lägre servicenivå men bibehållen skatteprocent (21), drygt en tredjedel accepterar en skatteprocent på 22 och en något lägre servicenivå, medan en tredjedel vill att nuvarande servicenivå bibehålls till priset av en skatteprocent på 23.

Åtgärdsprogrammet som stadsstyrelsen godkände i måndags säger att driftskostnaderna för nästa år inte kan balanseras utan en höjning av skatten. Också SFP kommer den här gången säkert att gå med på en höjning. Utöver den krävs också "betydande anpassning av service, minskning av överdimensionerad servicekapacitet och koncentration av verksamhet"
Raseborg är i behov av snabba åtgärder för att få bukt med balansen i årets och nästa års budget men också åtgärder som ger resultat på långsikt, så att inte åtgärdsprogrammet varje år måste stramas åt.

Det är givetvis inom de två stora kostnadsställena – vården och utbildningen – som också de största inbesparingarna kan göras. Förhoppningen är stark att fortsatt vårdkoordinering ger effekt då rätt patient vårdas på rätt ställe och nivå.  Någon hälsocentral dras inte in, men jourverksamheten centraliseras till VNS och öppethållningstiderna anpassas till befolkningsunderlaget.
Det senare och beskedet att en svensk- och en finskspråkig skola antagligen läggs ner innebär att delar av glesbygden igen får känna mer av servicebantningen än andra. Det bidrar till att utarma landsbygden, men alternativet att exempelvis minska timresurserna i alla skolar är inte heller en lyckad och långsiktigt god lösning.
Alla kommer att drabbas av Raseborgs stålbad, men i ojämlik omfattning.

Stadens intäkter ska öka genom fler invånare och nya företag. Speciellt stadsdirektören har varit aktivt med i imagebyggande under Raseborgs första år, men Raseborg har inte lockat nya invånare i någon stor omfattning. Tvärtom har stadens invånarantal sjunkit redan två år i följd och trenden håller i sig också i år. Nu vill man genom åtgärdsprogrammet få fart på inflyttningen genom att färdigställa detaljplaner som kan förädlas till tomter. Det torde finnas många attraktiva, men försäljning kräver efterfrågan, som i sin tur förutsätter att staden i sig är lockande.
En stad som skär ner servicen och höjer en redan hög skatt är inte lockande för alla. Men Raseborg har inga alternativ och staden är fin, med många fördelar. Det måste framgå vid varje marknadsföringstillfälle.