Det gäller sjukhuset

"Kommunernas önskemål styr styrningen av VNS" skrev vi den 9 maj, den 14 maj löd rubriken "Sjukhusets framtid i kommunernas händer".
Kommunerna som använder VNS ska ha sista ordet. Men hur ser verkligheten ut?
Ja, inte hade Hangö, Raseborg och Ingå, kommunerna i Västra Nylands sjukvårdsområde, någonting att säga till om när det gällde nedläggningen av förlossningsverksamheten som verkställdes för tre år sedan.

Inte har de heller så väldigt mycket att påstå i fråga om sjukhusets framtid. Vd:n för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Aki Lindén, medger att den viktiga utvecklingsplanen för VNS har skrivits av ledande överläkaren Markku Mäkijärvi, men vd själv har dragit upp de stora riktlinjerna, i samråd med stadsdirektörerna Mårten Johansson, Raseborg, och Jouko Mäkinen, Hangö.
Innehållet i kommundirektörernas propåer är ingen hemlighet: VNS måste kosta mindre.
Kommuninvånarna har möjligen en annorlunda infallsvinkel: sjukhuset måste finnas kvar.
I vilket fall som helst är Aki Lindén lyhörd för de ekonomiska argumenten, om ett år har VNS mellan 50 och 60 färre anställda än i dag, och profilen har förändrats i riktning mot ett öppenvårdscentrum. Sängliggande patienter finns någon annanstans.

Kommuninflytandet syns inte heller i den politiska styrningen. VNS-nämnden tillsätts enligt kommunalvalsresultatet i hela distriktet. Det betyder att Samlingspartiet, Socialdemokraterna och De gröna med sammanlagt sju platser dominerar nämnden. De båda partierna har tillsammans 42 fullmäktigemandat i de tre kommunerna. Svenska folkpartiet har ensamt 46 fullmäktigemandat, men en enda plats i nämnden.
Nämnden representerar verkligen inte väljaropinionen i sjukhusets upptagningsområde.

Social- och hälsovårdsreformen gör slut på sjukvårdsdistrikten och placerar den specialiserade sjukvården vid en ny startlinje. Kommuner med färre än 20 000 invånare får inte ordna någon sjukvård alls, kommuner med färre än 50 000 invånare måste ingå i ett större område, där en värdkommun har hand om den specialiserade sjukvården.
Det här upplägget är en ödesfråga för Västra Nylands sjukhus.
Sjukhuset är ett centralt element i Raseborgs planer på ett nytt vårdcampus tillsammans med HNS. Men vad innebär vårdcampuset egentligen?
Aki Lindén signalerar nu att dimensionen kan bli hälften av det som ursprungligen planerades, femtusen kvadratmeter nybygge och inte tiotusen. Talar han om ett sjukhus eller om en muskulösare hälsovårdscentral?
Regionens båda riksdagsledamöter, SFP:s Thomas Blomqvist och SDP:s Maarit Feldt-Ranta hoppas på en modell där det i västra Nyland finns två social- och hälsovårdsområden och följaktligen två sjukhus, VNS i Ekenäs och Lojo sjukhus i Lojo.
Båda vill också hålla kvar den mest kvalificerade specialistvården i Helsingfors, och de motsätter sig en splittring av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Där är de på samma linje som HNS:s styrelse, som i går tog ställning för att helheten HNS ska bevaras.

Kommunerna, Hangö, Raseborg och Ingå, måste nu klargöra sin inställning till Västra Nylands sjukhus. Visserligen kommer de tre kommunerna inte upp till 50 000 invånare, bara till drygt 43 000, men om de meddelar att de vill bilda ett social- och hälsovårdsområde kring det existerande sjukhuset VNS så blir det nog ganska svårt för regeringen att köra över dem.
Alternativet är ett dubbelt så stort område med Lojo sjukhus som centralpunkt.

Det har sagts att man inte får blanda in språkpolitik i sjukvårdsdiskussionen. Men vad är språkpolitik?
Om det betyder att man vill behålla en sjukhusmiljö där svenskan och finskan är lika gångbara så handlar det om att skapa ramar för en god vård. Den första förutsättningen för det är ju att vårdpersonal och patienter förstår varandra.