Svenska yrkeshögskolan

Och som så många gånger tidigare handlar det om själva essensen av begreppet finlandssvensk regionalpolitik, alltså spänningen mellan Österbotten och södra Finland.
Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Söfuk, deklarerade i början av veckan att fusionsförhandlingarna avbryts. Att Söfuk i likhet med Utbildningsstiftelsen Sydväst bara har 12,5 procent av aktierna är av mindre betydelse eftersom aktieägaravtalet för Novia slår fast att ändringar kräver att parterna kommer överens.

Knäckfrågan för Österbotten är inflytandet. En rad österbottniska kommunpolitiker säger i ett upprop i Vasabladet att en fusion bara kan förordas om den stärker det regionala ägandet och inflytandet. Söfuk-veteranen Jan-Erik Granö konkretiserar kravet till att Österbotten ska ha 35 procent av aktiekapitalet, dessutom ska Vasa vara hemort och säte för rektorsämbetet.
Österbotten fick en dominerande roll i den senaste fusionen där Sydväst och den österbottniska yrkeshögskolan gick samman. Som Åbo Underrättelser påpekar har det bland annat visat sig i att den senaste bantningen av elevplatser skedde i Åbo och Ekenäs, inte i Vasa. Regionpolitik eller maktspråk?
Fusionsmotståndarna i Österbotten gör också gällande att Novia är stor och framgångsrik, och inte behöver någon fusion. Om Arcada behöver en partner kan man söka den i södra Finland.

En yrkeshögskolas framgång kan mätas på många sätt. När det gäller attraktivitet under de senaste fem åren placerar Arcada sig på elfte plats, Novia ligger på 23:e plats blad de 25 yrkeshögskolorna. I Utbildningsministeriets mätning av nyckeltal är Arcada tredje, Novia näst sist.
Källor med insyn i det nya finansieringssystemet för yrkeshögskolorna säger i Hufvudstadsbladet att Novia, där studietiden är längre, hör till dem som drabbas hårdast. Bedömningen delas både av Roger Broo, styrelseordförande för Novias majoritetsägare Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi och av riksdagsledamot Mikaela Nylander som leder SFP:s utbildningspolitiska delegation.
Men Stefan Mannsén vid Söfuk säger att tuff ekonomi är bättre än förlorat inflytande.
Det uttalandet från Vasa borde sända kalla kårar längs ryggraden i både Åbo, Jakobstad och Raseborg.

Diskussionen har hamnat på fel bog. Yrkeshögskolornas verksamhetsförutsättningar kommer att förändras kraftigt under de närmaste åren. Staten tar hela ansvaret för finansieringen, och ställer samtidigt nya, hårdare krav på effektivitet och resultat. Antalet nybörjarplatser dras ned och nätet av yrkeshögskolor blir glesare.
Alla yrkeshögskolor ska ansöka om nya koncessioner under hösten, kriterierna gäller bland annat kvalitet, ekonomi och hur väl verksamheten svarar mot behoven.
Regeringspartiet SFP bedömer att det är osannolikt att både Novia och Arcada ska få permanenta koncessioner.
Valet står då mellan att agera självständigt för att skapa en stark allfinlandssvensk yrkeshögskola, eller ställas inför tvånget att ändå genomföra fusionen med tidsbundna koncessioner som piska. Det är knappast någon tvekan om vilketdera alternativet som ger bättre förutsättningar för en långsiktig verksamhet där utbildningen och inte strukturerna står i fokus.

Yrkeshögskolorna har ett regionalt ansvar. I ett västnyländskt perspektiv är det självklart att verksamheten vid Campus Raseborg måste ges möjligheter att fortleva och utvecklas. Vilken modell ger de bästa garantierna för detta? Är det ett österbottniskt styrt Novia med krisande ekonomi? Eller blir det i en ny, allfinlandssvensk helhet som ser till alla finlandssvenska regioner, och inte, som den österbottniska opinionen kräver, ställer Österbotten främst?
Också det svaret verkar ganska enkelt att komma till.
För att undgå gamla låsningar borde man väl hellre tala om att skapa en helt ny yrkeshögskola än om att fusionera de båda existerande.
Den nya enheten kunde lämpligen ta namnet Svenska yrkeshögskolan, då skulle det namnet ha bättre täckning i verkligheten än det hade när det användes av den österbottniska yrkeshögskolan före sammanslagningen med Sydväst.