Dyrare och säkrare?

Den innebär bland annat att körkort som beviljas efter den här tidpunkten har begränsad giltighetstid, beroende på körkortsklass och innehavarens ålder. Generellt är giltighetstiden för körkort 15 år, men det första, temporära kortet måste förnyas efter två år.
En annan förändring är att körundervisningen sker i tre faser, samtidigt tillkommer några undervisningstimmar. Det blir alltså dyrare att gå i bilskola, priset uppskattas stiga med hundratals euro.

För den som får privat körundervisning med stöd av undervisningstillstånd blir räkningen ännu högre. Också de här eleverna måste nämligen besöka bilskolan under varje fas av undervisningen, och det kan leda till kostnader på upp emot tusen euro, Automobilförbundet talar om en tredubbling av kostnaderna. Då en allt större del av körundervisningen knyts till bilskolorna befarar förbundet att bilskolorna i praktiken kan göra det näst intill omöjligt att fortsätta med systemet med undervisningslov. Den nya lagen skulle alltså ge bilskolorna en möjlighet att eliminera ett konkurrerande system.
Men bilskolorna tycket inte att det handlar om någon väsentlig konkurrens, årligen beviljas 8 000 undervisningstillstånd, och utslaget på 500 bilskolor betyder det femton elever per skola, säger bilskoleförbundets vd Seppo Asikainen.

En annan förändring är att det nu krävs ett särskilt körkort för att få köra mopedbil, det räcker inte med det vanliga mopedkortet. Mopedbilsförarna ska få sex timmar teoriundervisning, varav minst två ska lägga tyngdpunkten vid mopedbilar. För mopedbilskort krävs det också att man avlägger körprov med fordonet.
Det är en välkommen förbättring. Mopedbilarna är förvillande lika vanliga personbilar i trafiken, men de körs av unga förare som inte har fått en fullständig bilförarutbildning. Samtidigt ökar antalet mopedbilar snabbt, i fjol med cirka tusen stycken. Ju bättre trafikutbildning mopedbilsförarna får desto bättre förutsättningar har de att färdas tryggt på gator och landsvägar. Samtidigt borde den vanliga förarutbildningen också beakta det här relativt nya tillskottet i vår trafik.
Körkortsreformen grundar sig på EU:s direktiv, men den syftar också till att förbättra trafiksäkerheten och höja förarnas ansvarskänsla. Det gäller framför allt de yngsta körkortsinnehavarna. Bland adertonåriga personbilsförare registrerades här om året 300 olyckor med personskador, men bland dem som har fyllt 23 hade antalet sjunkit till 100.
Om den nya trafikundervisningen i tre faser kan råda bot på adertonåringarnas höga olycksbenägenhet så är det dyrare körkortet värt sitt pris.

När det gäller antalet trafikolyckor gav fjolåret flera uppmuntrande besked. Antalet trafikdöda stannade vid 253, man får gå ända till 1940-talets krigsår för att hitta lika låga noteringar.
Under 2000-talet har antalet trafikdöda ofta legat nära eller över 400.
Det dystraste året i den finländska trafiken var 1972, då 1 156 människor dog på våra vägar.
Preliminära uppgifter tyder dessutom på att antalet skadade i trafiken också minskar, i november noterade elva procent färre skadade än året innan.
Också rattfylleriet minskade, det finns indikationer på att minskningen kan bli mellan 10 och 20 procent jämfört med 2011, säger forskningschefen Juha Valtonen vid trafikskyddet.

En orsak till den positiva utvecklingen är att recessionen har lett till minskad trafikmängd.
Men också trafikundervisningen spelar en viktig roll. Att antalet skadade minskade så kraftigt beror på att mopedolyckorna minskade med en tredjedel.
Både mopedtrafiken och olyckorna ökade kraftigt under 2000-talet, värst var situationen år 2010, då mer än tusen mopedister skadades. Men införandet av mopedkortet och trafikundervisningen sommaren 2011 fick snabbt goda resultat, det visar den färska skadestatistiken.
Det här kan man ta som belägg för att undervisning och attitydfostran verkligen leder till bättre förare och säkrare trafik. I det avseendet går körkortsreformen åt rätt håll.
För även om antalet döda och skadade i trafiken har minskat är det fortfarande allt för många som drabbas.