Siffror som inte håller

Prestanda, såsom acceleration och topphastighet, toppmodern utrustning och nya finesser, det var länge de främsta lockelserna och marknadsföringsknepen då bilbranschen försökte locka nya köpare. I dag är det inte nödvändigtvis dessa egenskaper som utgör det främsta lockbetet.
I takt med att vi har blivit mer miljömedvetna och bränslet har blivit en allt dyrare vara har fokus riktats mot bilarnas bränsleförbrukning. Speciellt då många länder dessutom gått in för att via skatteåtgärder gynna bilar med lägre förbrukning (koldioxidutsläpp) har konsumenternas intresse för bränsleåtgången ytterligare tagit fart. På motsvarande sätt är låg bränsleförbrukning också högprioriterat hos tillverkarna
En färsk undersökning i Sverige bekräftar att låg förbrukning är viktigare än allt annat när bilköpare gör sitt val. Sannolikt gäller det också för Finland. Bilar med låg förbrukning beläggs med mindre skatt, samtidigt som även fordonsskatten graderas enligt samma princip. Då dessutom bilen i användning blir billigare om den går snålare blir det totalt sett en stor ekonomisk vinst att köpa en bil som slukar mindre bensin eller diesel.

I och med att fokus nu ligger så starkt på förbrukningssiffror är det synnerligen illa att de officiella siffror som anges av biltillverkarna inte tycks hålla streck. Inte på långt när.
Bilägare har säkert själva kunna konstatera att det är snart sagt omöjligt att komma ner i de siffror som enligt EU-direktiv uppmäts och gäller som officiella uppgifter för konsumenten.  
Nu har två omfattande utredningar i Finland och Sverige bevisat att den känsla som råder är riktig. Den verkliga förbrukningen är de facto ofta mycket högre än den officiella, marknadsförda bränsleåtgången.

Sveriges största biltidning, Vi Bilägare, har granskat över 60 bilmodeller som har varit i tidningens ägo under tiden 2000-2011. Bilarna har tillsammans avverkat nästan 2,5 miljoner kilometer i normal körning och varje tankning är noggrant dokumenterad.
Resultatet visar att en (1) av de 60 bilarna har förbrukat mindre än de officiella förbrukningssiffrorna, medan hälften av bilarna varit minst 15 procent törstigare än utlovat. Felmarginalen är i många fall över 25 procent och som mest 35 procent.
Skillnaden mellan de officiella siffrorna och de verkliga har växt kraftigt under de senaste åren. Under samma tid har många stater gått in för att skattevägen subventionera bränslesnåla bilar. Det måste finnas ett samband.

En tänkbar förklaring till åtminstone en del av "överförbrukningen" är att de officiella siffrorna uppmäts i laboratorieförhållanden. Bilarna körs på ställe enligt en noga bestämd körcykel. Under körningen är temperaturen konstant +20 grader och varken belysning, luftkonditionering, radio eller annat som belastar energiförbrukningen används.
Det är klart att i våra förhållanden där det oftast är rejält kallare än +20 och belysning används dygnet runt leder det till ökad förbrukning.
Den finska tekniktidningen Tekniikan Maailma visar dock med sin utredning att inte ens tester i snarlika laboratorieförhållanden ger så låg förbrukning som den officiella.
I ett färskt nummer av TM framgår att av fem bensindrivna och fem dieseldrivna bilar som testats är den bästa noteringen 11 procent större förbrukning än tillverkarnas officiella uppgifter. Framför allt de dieseldrivna drar mycket mer än de borde,  24-39 procent över de angivna siffrorna.
TM har till punkt och pricka följt de regler som de officiella laboratorietesterna utförs enligt. Enda skillnaden är att TM mätt den verkliga friktionen på normal finländsk landsväg och tillämpat den i statens forskningscentral VTT:s laboratorium, där testerna utfördes.

Så här stora skillnader borde inte få förekomma. Konsumenterna måste kunna lita på de uppgifter som biltillverkarna levererar. Också staten, som graderar beskattningen enligt förbrukning/koldioxidutsläpp, luras på detta sätt.
För konsumenten är missförhållandet tudelat. Bilpriserna blir lägre då förbrukningen uppges vara lägre, men däremot blir bilen mycket dyrare att köra än man tror då man köper den.
Bilbranschen och EU, som har gjort upp mätdirektiven, måste komma samman och skapa en ny modell för hur mätningarna utförs. De måste bättre motsvara verkligheten, annars förlorar de här siffrorna all betydelse. Det förlorar alla parter på.