Adjö, Mehiläinen

Samarbetet mellan Raseborg och Mehiläinen (tidigare Carema) har under årens lopp varit hårt prövat. Krismöten har hållits flera gånger och fortsättningen har ifrågasatts, speciellt bland kommuninvånarna/klienterna, men också bland många politiker. Alla stormar har i alla fall ridits ut, men att det skulle bli en fortsättning har efter hand verkat allt mer osannolikt.
Mehiläinen förbrukade effektivt sitt förtroende med rena rama skandaler, men också genom brister i vården – företaget har upprepade gånger haft stora problem att uppfylla de krav som det ingångna avtalet ställde. Utöver den kända bluffläkaren har det bland annat varit problem på grund av för få läkare, bristande språkkunskaper bland läkarna och som en följd därav obegripliga recept.

Det var den 19.6 2008 som Karis stad, Pojo kommun och Carema undertecknade ett avtal gällande köp av hälso- och sjukvårdstjänster. Avtalet trädde i kraft 1.1.2009 – samtidigt som Raseborgs stad uppstod – och gällde i fem år, med en option på två år till.
Parterna skulle ta ställning till optionen inom detta år. Mehiläinen meddelade att företaget är villigt att fortsätta de avtalade tjänsterna för optionsåren 2014-15, men i så fall bör den årliga ersättningen justeras uppåt.  Detta krav gjorde säkert valet för politikerna i Raseborg ännu enklare.  
Beslutet fattades på torsdagskvällen av grundtrygghetsnämnden, samarbetet med Mehiläinen tar slut 31.12.2013. Ett annat beslut hade knappast varit möjligt, en förlängning av avtalet med Mehiläinen hade antagligen väckt ett stort missnöje bland kommuninvånarna. Det vill ingen politiker möta kort före ett kommunalval.
Grundtrygghetschef Arne Nummenmaa antyder att huvudorsaken till att staden inte utnyttjar optionen skulle vara den nya hälso- och sjukvårdslagen, som ger hela landets invånare möjlighet att fritt välja hälsocentral. Frågan är om de förtroendevalda resonerar lika.

Det hade visserligen också funnits en möjlighet att göra en ny upphandling och fortsättningsvis köpa vårdtjänster av utomstående aktörer i en del av staden. Men redan under en tid har en bred politisk vilja vuxit fram om att ta hem vården, det vill säga börja producera tjänsterna även vid Karis och Pojo hälsocentral i egen regi, såsom det hela tiden har gjorts i Ekenäs.
En enda huvudman för hvc-tjänsterna måste också vara den bästa lösningen.
Vissa tecken tyder på att pendeln har svängt tillbaka mot vård i egen kommunal regi igen, inte bara i Raseborg utan även mera allmänt i hela landet. Politiskt har de borgerliga partierna mattat av ivern att privatisera vården och anlita köptjänster.

Inventarierna i Karis och Pojo är redan nu i huvudsak i stadens ägo, vilket förenklar övergången om drygt ett år. Däremot är det i det här skedet oklart huruvida Mehiläinens personal i Pojo och Karis övergår i stadens tjänst. Staden tar givetvis emot dem med öppna armar, inte minst med tanke på svårigheter som kan uppstå ifall ny personal bör hittas.
Efterfrågan på vårdpersonal är allmänt stor och kan den närmaste tiden bli extra stor i vår region då också Sjundeå och Ingå står i beråd att ta över hvc-verksamheten efter Lost. Att få alla nya tjänster fyllda med kompetent personal blir Raseborgs största utmaning. En del köptjänster – hyrd personal – blir säkert oundvikliga.

Vi kan i dagens VN läsa att årets budget för grundtrygghetens del i Raseborg antagligen överskrids med cirka fem miljoner euro. Av denna summa står överskridningarna i den egna vårdproduktionen för över tre miljoner. Det här kan väcka farhågor om att beslutet att ta över produktionen av all hälsovårdsverksamhet till staden kan leda till dyrare vård. Överskridningarna förklaras inte av att vårdproduktion i egen regi skulle vara dyrare än annan. Här finns andra förklaringar.
Såsom det i texten på nyhetsplats framgår beror de ökade kostnaderna i första hand på nya pålagor från staten.
Men har man då missat i budgeteringen, eller kände man inte till de nya kraven då budgeten gjordes upp?
Orsakerna uppges ligga i årsvariationer, chefsbyte och eftersläpningar i behandlingen av ansökningar.  Sammantaget gav det i alla fall en otrevlig överraskning för en redan ansträngd ekonomi.