Äldre i huvudrollen

Utgående från presskonferensen efter att budgetförhandlingarna i går var i hamn handlar nästa års budget i huvudsak om äldreomsorgen. Så är det givetvis inte, men det var den fråga som helt dominerade både presskonferensen och debatten i flera veckor inför förhandlingarna på Ständerhuset, inte minst på grund av SDP:s kraftiga marknadsföring av sina krav.
På grund av Socialdemokraternas egna höga profilföring i frågan ser de i allmänhetens ögon nu ut som förlorare efter slutförda förhandlingar. Sossarna krävde högljutt och bestämt att på varje åldring som får anstaltsvård ska det finnas 0,7 vårdare. Det här ansåg SDP att det ska stiftas en lag om och den ska träda i kraft från årsskiftet.
Så här gick det inte. SDP fick efter flera politiska framgångar i regeringen den här gången ge sig mot de övriga, speciellt Samlingspartiet.

Trots det bör de äldre absolut ses som vinnare efter budgetförhandlingarna. Regeringen som helhet, även SDP, lovordade också den slutliga lösningen som lovar att en bindande personaldimensionering på minst 0,5 vårdare per åldring införs genom en förordning 2015, ifall de nya rekommendationerna då inte följs i vården av äldre.
Regeringen vill inte bara se på vårdarkvoten för anstaltsvård utan tar också fram kvalitetskriterier för hemvården och skapar mätare för vårdbehovet och vårdkvaliteten. Detta ger möjligheter att upptäcka missförhållanden i äldreomsorgen.
Sammanlagt 20 miljoner extra anslås för äldreomsorgen årligen. Av denna summa går hälften till stödtjänster för närståendevården – inte bara för äldre utan även för andra.
Vårdfacket Tehy har applåderat beslutet. Endast Kommunförbundet klagar eftersom kommunernas kostnader ökar då resurser krävs för att rekommendationerna ska kunna följas.
Nya krav i kombination med minskade statsandelar, totalt sett, ökar sannolikt trycket på kommunernas skatteprocent och ökad skuldtagning.

Men även Finlands statsskuld har stigit brant under de senaste åren. I ramförhandlingarna om nästa års budget slogs i våras fast att det krävs både skatteskärpningar och nedskärningar för att minska Finlands fortsatta skuldbehov.
I går, då budgetförhandlingarna var slutförda, stod det klart att beskattningen skärps så att statens skatteintäkter nästa år ökar med 1,3 miljarder euro. Det blir bland annat en allmän höjning av momsen med en procentenhet och dessutom höjs skatten för höginkomsttagare och personer med höga pensioner.
Därtill skärs det i statens utgifter med sammanlagt 400 miljoner euro.
Trots dessa åtgärder tvingas Finland också nästa år öka sin skuldbörda med drygt 19 miljoner euro – per dag. Underskottet i budgetpropositionen är sammanlagt sju miljarder euro. Det innebär att statsskulden i slutet av nästa år är 96 miljarder euro. För bara tre och ett halvt år sedan låg Finlands statsskuld på drygt 50 miljarder.

Regeringens mål är enligt regeringsprogrammet att vända utvecklingen så att statsskulden i relation till bruttonationalprodukten börjar minska klart under regeringsperioden.
Med nuvarande utveckling och det osäkra ekonomiska läget i Europa kan det bli en tuff uppgift för regeringen. Man lyckas definitivt inte endast genom att skärpa beskattningen och skruva upp nedskärningstakten. Det krävs också åtgärder för att öka tillväxten.
Stimulansmöjligheterna är begränsade, redan på grund av den ökade låneupptagningen. Men vissa åtgärder finns också med i nästa års budgetförslag. Genom olika positiva skatte- och avdragsåtgärder vill regeringen uppmuntra företag och placerare att investera för att nå tillväxt. De ger förhoppningsvis önskat resultat.

Ur regional synvinkel innehåller budgetförslaget också en ljuspunkt. Det ser lovande ut med tanke på möjligheterna att få strukturomvandlingsstöd på grund av FN steels konkurs. I budgeten finns ett extraanslag på tio miljoner euro, men den kakan kommer också orter där exempelvis garnisoner stängs att dela på. Fördelningen sker efter att kommunernas ansökningar har behandlats.