Något är på gång

Samlingspartiet har dominerat i val och opinionsmätningar under en förhållandevis lång tid. Nästa månad har det gått fyra år sedan ett annat parti toppade opinionsmätningarna, om man bortser en kort – några veckors – period i fjol somras då Sannfinländarna hade det största väljarstödet i ett par mätningar.
Ännu för några månader sedan tydde allting på att Samlingspartiet lugnt kan sitta i förarsätet också framöver. Men nu har situationen förändrats. En färsk mätning som Taloustutkimus har utfört för Yle bekräftar att den trend håller i sig som för SDP allt närmare toppen. Samtidigt som fortsätter SDP att gå framåt sjunker Samlingspartiets popularitet igen en aning .
Enligt Taloustutkimus skiljer mindre än en procentenhet de två största partierna – 21,6 procent för Samlingspartiet mot 20,8 för SDP.

Det är lika jämnt om tredje platsen, men Centern och Sannfinländarna är klart distanserade av de två största. Centerns väljarstöd på 16,5 procent visar att ordförandevalet och resultatet i det inte hade någon som helst effekt på väljarna. Partiet har legat kring 16 procent hela året.
För Sannfinländarnas del bekräftar den nya mätningen att raset från toppnoteringarna för ett år sedan åtminstone tillfälligt har stoppats upp. Sannfinländarna har i några månader legat på ca 15 procent – 15,6 just nu.
Inte heller för de mindre partierna kan stora förändringar noteras. De grönas uppgång efter presidentvalet – Haavistoeffekten – avtog snabbt och nu ligger partiet på "normal" nivå, 9 procent.
För SFP:s del ger opinionsmätningarna sällan en exakt bild av verkligheten på grund av partiets geografiskt och språkligt koncentrerade väljarstöd. Taloustutkimus mätning visar visserligen en uppgång på 0,2 procentenheter, men om det är fråga om en liten Carl Haglund-effekt är omöjligt att säga.

Ingen kan säga hur nära Saml och SDP nu egentligen står i väljarstöd. Felmarginalen för de större partierna är 1,6 procentenheter, vilket kan betyda att SDP till och med kan ha gått om. Men det kan också betyda att skillnaden egentligen är över två procentenheter i Samlingspartiets fördel.
I vilket fall som helst står det utom all tvekan att SDP går framåt. Trenden är tydlig. För bara fem månader sedan var skillnaden mellan de två partierna nästan sju procentenheter. SDP har medvind och då trender ofta förstärks av bara farten är det inte uteslutet att SDP går om Samlingspartiet före kommunalvalet.

Det finns ingen enskild händelse som skulle vara den entydiga orsaken till utvecklingen, men däremot flera tänkbara.
Hittills har Jyrki Katainen fått ta emot en del kritik för att han i för hög grad skulle dansa efter SDP:s pipa. Det började redan då regeringsprogrammet kunde tolkas som mer socialdemokratiskt än samlingspartistiskt och har fortsatt efter det.
Det kan vara en av orsakerna till förändringarna i väljarstöd för de två partiernas del. Bilden utåt har blivit att SDP är det starkare och det dominerande av de två partierna.
SDP har också lyckats bra i marknadsföringen av sin politik. Även små korrigeringar för att exempelvis minska klyftorna i samhället mellan fattiga och rika har lyfts upp av SDP som avsevärda förbättringar. Och det har gått hem.
Partiordförande Jutta Urpilainen har vuxit med sin uppgift, men de framgångar som sossarna nu ser ut att vara på väg mot är ändå ett teamarbete.

Påverkan från Europa kan inte heller uteslutas. Socialdemokratin har varit i kris i hela Europa, men nu vädrar socialdemokraterna morgonluft på flera håll, vilket säkert kan ge dominoeffekter i Finland.
I Sverige ser det igen ljusare ut – broderpartiet har gått upp som en raket efter ordförandebytet då Stefan Löfven tog över. I Norge sitter Arbeiderpartiet på statsministerposten, även om de senaste opinionsmätningar visar en nedgång och i Danmark är det likaså socialdemokraterna som leder regeringen.
I Frankrike vann socialisterna nyligen både presidentvalet och parlamentsvalet och i Tyskland har socialdemokraterna gått framåt i flera delstatsval.

Utvecklingen i väljarstöd mellan regeringens två stora partier kan skärpa läget och det är inte uteslutet att vi redan i budgetförhandlingarna nästa månad får se prov på äkta eller åtminstone spelad dramatik. Det ligger i både Samlingspartiets och SDP:s intresse att ge sken av att vara det ledande regeringspartiet – på den andras bekostnad.