Fler närvårdare borde anställas

Dela

Verktyg

Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

I VN 28.1 påpekar Finlands närvårdar- och primärskötarförbund Super att närvårdarna i Raseborg är alltför få och överbelastade i sitt ansvarsfulla och krävande arbete. Undertecknad har såsom anhörig länge förundrats över hur närvårdarna skall orka med ett tilltagande antal klienter i vård i hemmet.
   Närvårdarna har stor kunskap och kapacitet och utför varje åtgärd snabbt, men såsom Super framhåller är närvårdarna gång på gång otillfredsställda med att inte hinna ge tillräcklig tid för varje klient.
   Men, våra närvårdare skulle aldrig lämna en klient ovårdad fastän någon av deras förmän föreslagit en sådan oetisk utväg. Jag tror att vi i Raseborg har de mest ansvarsfulla närvårdare man kan önska sig.
   För mig som anhörig var det hemskt att höra om närvårdarnas kvällsskift efter klockan 16 varje kväll: Då är det vanligen 9 närvårdare som skall ta hand om kvällsvården för totalt ca 126, det vill säga minst 14 kvällsbesök per närvårdare!
   Ett kvällsbesök innebär många uppgifter beroende på hur klienten mår för tillfället. Det kan vara fråga om svåra funktionshinder, minnesstörningar, medicineringar, ändrade rutiner sedan en kort tid tillbaka på grund av utskrivning från sjukhus et cetera.
Närvårdarna är yrkeskunniga välutbildade unga kvinnor, som kan ta ansvar och som arbetar snabbt, rutinerat och självständigt.
   Men närvårdare är ofta unga och kan vara sjuka eller de kan ha sjuka barn därhemma och kan därför inte alltid ställa upp i sina arbetsskift. Det är då det saknas en så kallad plan B för möjliga vikarier, som vet att de kan inkallas plötsligt.
   Någon måste därför ringa runt till eventuella "inhoppare", som antingen kommer från en annan grupp eller är pensionerade närvårdare, som kanske inte känner till nuvarande situationer.    Men dessa "inhoppare" är oftast kollegiala och hjälper till välvilligt.
   Till närvårdarnas uppgifter har hittills dessutom hört att sköta mattransport till klienter utan anhöriga eller att även mata klienten. Därtill bör de kunna elda i spisar och skotta snö i glesbygden.
   Akuta situationer kan uppstå då klienten behöver sjuktransport och närvårdaren skall bedöma situationen och invänta ambulanspersonal.
   Varför har man i Raseborg inte planer på att anställa fler närvårdare som är yrkeskunniga, ansvarsmedvetna och brukar tycka om att arbeta med klienter i hemmen? Det är ju därför dessa närvårdare har valt detta ovärderliga fina yrke. Men alltför stor arbetsbörda med stressfaktorer, som de känner att de inte kan påverka, gör nog att mången överväger andra yrkesbanor i framtiden.
   Varför tänker man avskeda personal? Varför har man haft nedskärningar som just drabbar äldrevården?
   Det lovar i alla fall gott att stadsdirektör Tom Simola i Raseborg har visat uppenbart intresse för dessa frågor och besökt klienter tillsammans med vårdpersonalen och verkligen sätter sig in i bland annat närvårdarnas dagliga arbete!
   Dessutom kom i dag den goda nyheten om att Super reagerat på allvar över hur Raseborg har det.
   Äntligen kanske det finns ljus i tunneln!
Micaela Gustafsson
pensionerad läkare