Regeringen har inte rent mjöl i påsen

Samhälle Juha Sipiläs regering har som målsättning att bryta Finlands skuldsättning och öka sysselsättningen genom att sänka arbetets kostnader med minst 5 procent. ”Det måste bli lönsamt att anställa” och ”offentliga sektorn måste anpassas, så att utgifterna täcks av skatteintäkterna” är budskapet från regeringens sida. Låter logiskt, eller hur?
Hur påverkar regeringens förslag med sänkta löner, en minskning av den offentliga sektorn, lägre skatter och ”pengarna följer kunden” modellen för social- och hälsovården, sysselsättningen och statens ekonomi?
Sänkta löner betyder mindre skatteinkomster för kommunerna och staten. Minskad offentlig sektor betyder fler arbetslösa, vilket leder till ökad osäkerhet och till att konsumtionen minskar, vilket i sin tur leder till att småföretagarna har färre kunder.
Lägre skatter leder till minskade inkomster för kommunerna och staten, som i sin tur måste anpassa sin verksamhet, vilket igen ökar osäkerheten i samhället, då arbetslösheten ökar och konsumtionen eller efterfrågan på tjänster minskar.
”Pengarna följer kunden”-modellen, som bland annat SFP talade varmt för i sitt valmanifest inför riksdagsvalet 2015, leder till att multinationella riskkapitalbolag sakta men säkert tar över produktionen av social- och hälsovårdstjänsterna i Finland. Konsekvensen av “pengarna följer kunden”-modellen blir ökade social- och hälsovårdskostnader och att vinsterna förs oskattade till skatteparadisen.
Om Sipiläs borgerliga regering på riktigt vill sänka skatterna i syfte för att få fart på den inhemska ekonomin borde skatterna sänkas rejält för de lägsta inkomsttagarna då de med låga inkomster i regel använder en större del av sina pengar för konsumtion än de med höga inkomster. Det här skulle sätta fart på ekonomin och gynna framför allt småföretagarna, då en större del av pengarna skulle sättas i cirkulation.
Sipiläs regering har en marknadsfundamentalistisk agenda vars syfte är inte att sänka arbetslösheten eller att minska den offentliga skuldbördan, utan främst att främja finansmarknadens intressen. Finansmarknaden gör pengar på att staten, kommunerna och medborgarna skuldsätter sig och då är det inte en minskning av stadsskulden som är den högsta prioriteten, men den fungerar dock bra som draghjälp för att få löntagarna ner på knäna!
Kyösti Kurvinen
Andra vice ordförande, Finlands svenska socialdemokrater