Lämnar ungdomslagen barnen utanför?

Lagstiftning Statsmakten har för avsikt att förnya ungdomslagen. Målsättningen är att uppdatera innehållet i ungdomslagen så att den motsvarar nuvarande och framtida behov inom ungdomsarbetet och ungdomsväsendet. Den förnyade ungdomslagen skall troligtvis träda i kraft från och med hösten 2016.

Syftet med ungdomslagen har varit att stöda de ungas utveckling och självständighetsprocess, främja ett aktivt medborgarskap för dem och stärka deras sociala identitet samt förbättra deras uppväxt- och levnadsvillkor.

Revideringen av lagen innebär många förändringar, men detta ställningstagande behandlar i första hand den nya tolkningen av ungdomens åldersstruktur. Tidigare innefattade ungdomslagen barn och ungdomar i åldern 0-28 år. Det nya förslaget är 7-29 år. Den finlandssvenska ungdomsföreningsrörelsen anser att detta förslag bör tänkas om.

De ungas möjligheter att träda in i vuxenvärlden påverkas i hög grad av hur samhället är utformat. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. Ungdomspolitikens uppgift är att skapa förutsättningar för ungdomar att leva ett bra liv.

Man förknippar ofta ordet ungdom med den tid då de unga bland annat befinner sig i tonåren samt vid inträdet till vuxenålder. En aning förenklat är det den period då man fortfarande är ung, men inte längre skall beaktas som barn. Vanligtvis anses övergången från ungdom till vuxen med att man i samhället får samma rättigheter som vuxna. Man blir bland annat myndig och får rösträtt, har rätt att köpa alkohol etcetera.

Däri ligger naturligtvis första frågan. Är en 29-åring fortfarande en ungdom? Vi påstår att så är fallet. Förutom den juridiska övergången från ungdom till vuxen finns nämligen också den psykologiska aspekten. Den innefattar den period när man söker sin plats i samhället. Det sker i praktiken genom bland annat utbildning och bildande av familj. I Finland är medelåldern för studerande på yrkeshögskola och universitet 25 år och inträdet i arbetslivet sker vanligtvis i en högre ålder än så. Därtill stiger åldern för föräldrar till första barnet årligen. Den ligger för tillfället strax under 30 år. Det är tämligen lätt att påstå att en 29-åring fortfarande kan betraktas som en ungdom. Här stöder vi det nya förslaget.

Den andra och den viktigare frågan gäller förslaget att höja den nedre gränsen av åldern från 0 till 7 år. I enlighet med argumenten ovan kan man förstå den revideringen. Problemet är ändå att en stor del av organisationerna som berörs av den kommande förnyade ungdomslagen är barn-, ungdoms- och familjeorganisationer. Organisationer som bryr sig lika mycket om barn som om ungdomar. I Finland har dessa organisationer de facto redan länge gjort ett uthålligt arbete för ett barn- och ungdomsvänligt samhälle. Vi behöver statsmakten på vår sida för att utveckla etablerade strukturer för att förstärka ett sådant samhälle. Ifall nya ungdomslagen inte beaktar barn mellan 0 till 7 år, hamnar barnen utanför. De flesta verksamhetsformer barn- och ungdomsorganisationerna upprätthåller ingen nedre åldersgräns av den enkla orsaken att man i regel börjar tidigt med både idrotts-, kultur- och annan ungdomsverksamhet.

I praktiken skulle det framöver finnas en ungdomslag, men ingen motsvarighet för barn. Det skulle inte finnas några statliga finansieringsstrukturer för barnverksamhet. Organisationerna blir tvungna att tänka om, då resurserna inte annars räcker till. Det kommer i sin tur att ha långtgående konsekvenser, följder vi inte ens kan ana oss till i skrivande stund. Därför anser vi i den svenskspråkiga ungdomsföreningsrörelsen att statsmakten naturligtvis borde beakta barnens välfärd i sin planering och behålla den nuvarande nedre åldersgränsen för ungdomslagen. Kanske revideringen av lagen däremot kunde innefatta ett rubrikbyte till barn- och ungdomslagen?

Arbetsgruppen, som har berett reformen av ungdomslagen, lämnade sitt förslag till undervisnings- och kulturministeriet den 2 november. Ministeriet ber om åsikter om förslaget till den förnyade ungdomslagen. Åsikter kan lämnas till och med den 30 november på utlåtande.fi. Vi hoppas att även andra säger sin åsikt om uppdateringen av ungdomslagen.

Niclas Sandnabba

Ordförande
Tomas Järvinen

Verksamhetsledare

Finlands svenska ungdomsförbund FSU