Finland kan bli föregångare med läroplan för flyktingbarn

Flyktingar Efter många år som rektor i stora ”invandrarskolor” i Sverige har jag konstaterat att integrering av elever från andra länder och då i synnerhet från icke-europeiska kulturer har misslyckats. Detta har då resulterat i att den svenska skolans resultat rasar och fortfarande är dalande.

Sverige har blivit allt mer segregerat och det man ville, nämligen att kulturkollisioner – som det en gång hette – skulle bli stimulerande och berikande kulturmöten fungerar inte. Ordet kulturkollisioner får inte längre användas av politiker och tjänstemän, men det är dock resultatet vad det än kallas.

Finland befinner sig nu i en situation där Sverige var för ett antal år sedan. I många avseenden har Finlands skola i hög grad påverkats av den svenska skolan. Nu är det emellertid dags för Finland att avskräckas av Sveriges tafatta integrationspolitik och förstå att skolan inte kan lösa alla samhällets problem. Skolan kan endast bidra.

Det har varit en tendens i Sverige att samhällets problem skall lösas i skolan. Som exempel kan då nämnas att ungdomarnas ovanor kan lösas med en bättre skolundervisning. Även om vi inte vill tro det och de vuxna inte vill veta det är det fortfarande familjens värdegrund som dominerar vad gäller barns fostran och de värderingar de har med sig. Detta blir tydligt när vi diskuterar integration. Förr var det enkelt att integrera ett fåtal invandrarelever i skolklassen. De fick det språkbad de behövde och de fick också ett ”kulturbad” där de värsta egendomliga värderingarna och föreställningarna hos dessa barn slipades av. Detta fungerar inte om en alltför stor grupp ”stoppas in” i en skolklass. I klassen blir det endast subkulturer och konflikter, som läraren varken har kunskap eller förmåga att lösa.

I Finland diskuterar man nu om dessa ”utländska” elever ska lära sig svenska eller finska. Det är en fullständigt meningslös diskussion och det valet borde man lämna till föräldrarna. Den avgörande frågan är hur dessa elever från andra kulturer skall få en ordentlig kunskap om det finska samhället, dess demokrati och dess rötter, rätten till yttrandefrihet, självklarheten om jämställdhet, lagar, regler och moral. Denna elementära och synnerligen viktiga undervisning är ofta lämnad åt slumpen eller den enskilde läraren. Denna undervisning kan till och med ske på elevernas eget språk så att man försäkrar sig om att de verkligen förstått vad det handlar om.

Finland kan nu bli föregångare vad gäller integrering av invandrar- och flyktingelever genom att ta fram en läroplan för dessa elever som klarlägger vad eleverna måste lära sig och därvid inte utgå från dagens skola och lägga en del av dess olika ämnen, som kemi, fysik, geografi med mera, åt sidan. En läroplan som är grunden för det som sedan kan bli förutsättning för elevernas integrering i den finska skolan och samhället. Naturligtvis med respekt för elevernas egen kultur. Denna respekt måste man lära eleverna att ska vara ömsesidig. Därvid har ämnen som sociologi, psykologi, samlevnadskunskap med mera mycket som de kan bidra med.

Nu kommer då en och annan påstå att man inte får bygga ett parallellsystem av skolor, men det måste man. Först bör eleverna få ordentliga kunskaper om det moderna samhället och det språk de väljer och sedan är det dags att integrera dem i ”vanliga” skolor och där ska de integreras genom att börja i förberedelseklasser därifrån de sedan skall slussas ut i de undervisningsämnen de har förmåga att klara. Det är då viktigt att skolornas myndigheter får rätt att placera dessa elever i skolor som anses lämpliga och ge skolorna de resurser som behövs.

En förutsättning för allt detta är då en läroplan för denna undervisning. Om inte riksdag och regering tar fram en sådan måste skolorna göra det, men det är ett sämre alternativ.

Ingwar Blomster

Rektor, Åbo, Jönköping, Sverige