Verklighetsförfalskning är inte humanism

Flyktingar Jag tänker inte börja sätta mig in i Ida Schaumans påhopp (HBL 19.10) eller Eva Biaudets insändare (HBL 20.10) desto vidare, för jag känner en blandning av stridslystenhet och självklara argument. Faktum är och kvarstår att jag har upplåtit mitt privata hem för flyktingar och andra nödlidande under de senaste 20 åren.

Jag jobbar som volontär för utsatta sedan slutet av 1980-talet. Jag har gett tiotusentals euro av mina privata pengar för flyktingar, fattiga och utsatta. Jag arbetar dagligen för att hjälpa flyktingar och andra nödlidande både i Finland och utomlands. Jag har besökt otaliga flyktingläger både utomlands och i Finland på egen bekostnad. De flesta av mina vänner är tidigare flyktingar. Om man vill förstå vad jag menar med min insändare så gör man det. Om man vill tolka allt negativt med en vinkling av urbana legender och okunskap så gör man det.

Vad Schauman och Biaudet än säger jobbar jag helhjärtat för att hjälpa flyktingar och utlänningar både inom Finland och utomlands och jag är ingen rasist. Det är erfarenheten av direkta diskussioner och samlevnad med flyktingar och utlänningar, och mitt jobb som deras juridiska ombud hos Migrationsverket, Helsingfors förvaltningsdomstol och Högsta domstolen som mina uttalanden baserar sig på. Jag söker ingen egen vinning för att jag hjälper. Det enda jag vill är att man ska tala om saker med deras rätta ord och samtidigt försöka hålla ordning och reda i landet så att inga tråkigheter inträffar.

Jag har full respekt för asylprocessen och anser att det hör till de allmänna mänskliga rättigheternas grundstenar att den existerar. Trots det lider jag av att höra att finländska jurister uppviglar sina klienter att söka asyl (juristen får högre arvode) trots att klienten meddelar att den inte är en flykting. Detta förekommer och är relativt vanligt. Tyvärr.

Jag läste Human Relief Foundations (en internationell humanitär hjälporganisation som jobbar på gräsrotsnivå som jag) uttalanden den 20 oktober. I sina rapporter konstaterar den följande: ”De flesta migranter hade ingen verklig orsak att lämna sina hem. De flesta av människorna i flygtinglägren var så kallade. ekonomiska flyktingar”. Vidare konstaterar Royce Christyn i en artikel i YourNewsWire.com (26.9) att en tredjedel av alla flyktingar i Tyskland säger att de kommer från Syrien, fast de på kommer från något annat land. I den senaste statistiken från Migrationsverket (30.9) läser jag att 17 851 asylsökande anlänt till Finland sedan årsskiftet. Av dem är bara 385 från Syrien. 

Verklighetsförfalskning är inte humanism som också mediekända svensk-iranska debattören-författaren och nationalekonomen Tino Sanandaji säger. Det pågår en grov verklighetsförfalskning bland annat angående folkvandringen som döpts om till flyktingström och där medierna innehar en central roll.

Den enda chansen att få ordning på den allt ökande folkvandring och säkra tryggheten är fortfarande att stänga gränserna. Då skulle vi också ha koll på vem som söker och risken för att IS eller andra terrorister kommer in i Europa skulle vara mindre. Varför kan inte olika europeiska länders ambassader i stället bevilja visum åt asylsökare? Asylprocessen kunde påbörjas vid ambassaden och skickas vidare till Migrationsverket som sedan skickar beslutet tillbaka till ambassaden. Livshotande och farlig människosmuggling skulle försvinna. Inga oskyldiga kroppar, som får både anhöriga och oss i Finland att hjälplöst gråta och sörja, skulle driva i land i Europa.

Att vrida på sanningen och tala om saker med felaktiga benämningar är en verklighetsförfalskning som inte hjälper de riktiga flyktingarna som jag förstås önskar hjärtligt välkomna till Finland. Vi måste kunna tala öppet om dessa svåra frågor utan att förfalska verkligheten och utan att dömas för att man säger sanningen. Både Finland och hela Europa måste fundera på en rättvis och långsiktig plan som förhoppningsvis skulle gagna både flyktingar och immigranter på ett rättvist och sanningsenligt sätt.

Nytte Ekman

Ordförande, Nada Hope rf