Att kolla en bra story

Dela

Verktyg

Större text Mindre text Skriv ut artikel Rapportera fel

Kolla aldrig en bra story, låter ett gammalt journalistaxiom. Med det menas att alla bra storyn spricker vid en mer noggrann granskning. På stadens informationstillfälle för hamnprojektet den 15 oktober framstod det som väl tydligt att axiomet även tillämpas av Raseborgs stad. 
De presenterande tjänstemännen liksom arkitekten var mycket förtjusta över storyn och arkitekten drog till och med paralleller till Peterskyrkan i Rom med över 100 meter till tak för att framhålla hur väl anpassat detta var i Ekenäsmiljön. Det framkom också att staden i dagarna för över 200 000 euro köpt parkeringsmark att ingå i projektet.
När frågan ställdes på vilka grunder Mäenpää valts, alltså vilka referenser som erhållits för genomförda köpcentrumprojekt samt vilken granskning som gjorts av bolagets ekonomiska styrka för genomförandet, dvs ett normalt cv, var svaret dock: inget av detta.
Hade staden ens ställt en enkel fråga om projektets hyresnivå? Nehej. Man hade sett till ”helheten”.
Storyn granskades alltså inte.
Det är uppenbart att man inte förstått vad utveckling av ett köpcentrum innebär och att det skiljer sig från t.ex. bostadsprojekt. Ett köpcentrum måste byggas i ett svep och man måste ut med alla pengar innan första hyran kommer in. För köpcentrum är normal kutym att 70 procent måste vara uthyrt innan byggstart ges av finansiären oavsett vem det är, en köpare eller bank.
Developern måste alltså på egen risk göra projektet så klart att giltiga hyresavtal kan skrivas och en trovärdig tidsplan finns. Det innebär att developern måste ha ett relevant egenkapital under några års tid faktiskt.
Om man avser att göra det i egen regi får man låna mellan 60-70 procent av projektkostnaden, vilket innebär ca 15 – 20 miljoner egna pengar i detta fall, om projektet ens godkänns.
Vad har Mäenpää att själv investera?
Risken i hamnprojektet är inte Citymarket utan de ca 6 000 -7 000 kvadratmeter uthyrbar butiksyta i tre plan av de fyra, dessutom avskilda från både den stora kundgeneratorn Citymarket liksom parkeringen.
Citymarket vilar bokstavligen på dessa i köpcentrumbranschen mycket udda för att inte säga obefintliga lösningarna beroende på att ingen hyresgäst accepterat dessa. Vem kan hitta på något sådant utan att i normalfallet bli hårt ifrågasatt?
Frågan är alltså vems blå ögon som står som garant, då staden inte närmare granskat sin samarbetspart. Arkitekten duckade uppenbart inför eventuellt ansvar och pratade bara om gestaltning. Är det Mäenpääs?
Men de har ju redan tidigare tvått sina händer och pekat på sin marknadskonsult. Är det alltså Tanzers ord man gått i gång på för köpcentret som skall ge staden lycka och rikedom?
Jag har arbetat i köpcentrumbranschen i Sverige i 35 år och varit runt litet överallt, men aldrig träffat på honom, varken som marknadskonsult eller utvecklingskonsult. Jag har nu frågat kolleger inom butiksetablering som farit runt ännu mer än jag och inte de heller.
Den enda officiellt registrerade  information som fås fram om Tanzer med anknytning till Ekenäsprojektet är som ägare till en mycket liten klädbutik i Söderköping, Deliza i Söderköping AB och en ännu mindre i Mjölby, Deliza i Mjölby AB. Uppgifterna kan hittas på www.allabolag.se. Och knappt något mer heller.
Vad är det som pågår egentligen?
Anders Lillsunde
Stockholm