Juniorfotboll där alla får spela

Orden ”kaikki pelaa” är ett välkänt begrepp inom juniorfotbollen, ett begrepp som delar lägren inom fotbollskretsar. Motståndare tycker att om vi i framtiden skall lyckas förbättra vår världsrankingplacering så skall denna filosofi slopas i finsk fotboll.
Idén med ”kaikki pelaa” är väl att försöka få så många spelare som möjligt med, som även spelar fotboll så länge som möjligt. Framgångar i tidig juniorålder är nog ingen garant för framtiden utan en stor mängd myndiga spelare garanterar nog bättre en framgångsrik framtid.
Den biologiska utvecklingen bland unga spelare är väldigt olika och fel beslut i ett för tidigt skede kan ha icke önskvärda följder. Fotbollspelare skall väl vara på toppen av sin karriär på båda sidorna av 25 och tyvärr är det allt för många potentiella bra spelare som slutar allt för tidigt.
I yngre åldersgrupper är målet att alla skall få speltid relativt jämnt en utmaning för tränarna med mycket spelare och korta matcher. I lite äldre åldersgrupper, 12-15 år är den stora utmaningen att få juniorer att fortsätta. Det är i allas intresse att man försöker bevara en så bred trupp som möjligt, för i det skedet man spelar ”riktig” fotboll så behövs alla.
Orsaken till att många slutar är säkert flera men speltid är nog en viktig morot för att hålla den enskilda spelarens intresse i liv.
Några enskilda ”riktiga” talanger kan man säkert urskilja i ett tidigt skede men i övrigt är det nog svårt att se vem som är den framtida fotbollspelaren.
Utmaningarna i stora och små föreningar är väldigt olika, eftersom små föreningars största bristvara är resurser på alla nivåer. Den största resursen är spelarna, och har man 15 eller 40 juniorer inom en åldersgrupp betyder det mycket. Alla borde få spela på sin egen nivå men har man bara 15 juniorer där alla behövs så är det sannolikt att skillnaderna i såväl motivation, som skicklighet är stor.
Den stora frågan är hur man skall tillfredsställa alla involverade och detta är tydligen en omöjlig uppgift för de ansvariga.
Fastän fotboll säkert mår bättre än någonsin i Finland så växer tydligen utmaningarna hela tiden för såväl föreningar, lagledare som tränare. Tränarna i våra lag är oftast f.d. fotbollspelare med egna barn med i verksamheten och fastän de inte är proffs betyder det inte att de inte försöker vara professionella.
De är allt för mycket dåliga vibrationer inom fotbollen i dag och många frivilliga överväger sitt engagemang. Föräldrarnas osakliga kritik, beteende mot unga spelledare samt domare gör allt ibland nästan obehagligt.
Själv har jag spelat fotboll på den tiden när föräldrarna inte deltog på samma vis som i dag. Allt har säkert sina sidor. Det bör tilläggas, att de flesta föräldrarna i dag, ändå är realistiska.
Allt som utvecklar fotbollen, de enskilda individerna stöder jag varmt. Duktiga spelare med stort intresse för fotboll behöver få utmaningar. Jag påminner ändå att fotboll är ett lagspel och en grundförutsättning är att man har ett lag. Bredden måste prioriteras och därför skall man inte göra beslut som känns bra för stunden utan alla vinner på långsiktiga, noggrant övervägda planer där konsekvenserna är utredda.
Johan Törnqvist
fd tränare (sparkad)