Märta Tikkanen är författare.

Bibban i byn

Ingå kyrkby är stämningsfull och vacker med den medeltida kyrkan, den välskötta kyrkogården och bron över ån, lummigt inbäddad.

Kyrkfjärden utanför bjuder på glitter och friska vindar under sommarmånaderna och ett pärlband av holmar utåt skärgården – det är så idylliskt det kan vara.
Också om varken S-Market och de andra affärerna eller Kommungården med sina röda tegel imponerar mest på estetiska grunder. Det är inget fel på dem. De är ändamålsenliga. Sakliga.

Och så har vi det låga vita bibliotekshuset mitt emot det som en gång i tiden var gamla andelslaget. Jag tror jag nästan aldrig har passerat kyrkbyn utan att sticka mig in på bibban. Den är mitt andningshål och oftast den verkliga anledningen till att jag gör mig ärende hitåt titt och tätt.

Det är inget stort bibliotek, hyllorna står tätt och rymmer litteratur på båda inhemska språken plus en liten utländsk avdelning och, klokt nog, ett helt rum för framtidens bibbabesökare, fullt av de underbaraste barnböcker.

Hur bibliotekarierna med chefsbibliotekarien Maria Tverin i spetsen bär sig åt för att få rum både för de allra färskaste inhemska nyheterna och för klassikerna är mer än jag begriper, men, har jag tänkt mig, det måtte väl bero på att besökarna är så många och så flitiga att en stor del av böckerna alltid är utlånade och bara gör snabbvisiter på hyllorna mellan varven. Så brukar det också vara en ständig liten kö framför utlåningsdisken.

Biblioteket ska inte ligga nånstans långt på sidan.
Det ska finnas där folk finns och rör sig.

Och knappt har nyheterna på den svenska bokmarknaden presenterats i tisdagsmorgonens tv-svep förrän de går att hitta i Ingå. Ringer man in sin beställning är det inte sällan en eller tre andra redan har hunnit boka det man har spetsat sig på – och också om man kan få vänta ut de snabbaste dröjer det för det mesta inte många veckor förrän man har boken i sin hand. Pinfärsk och nyrecenserad i tidningspressen. Och så är det dags för det underbaraste: att få krypa upp i gungstolen med fötterna på pallen och brasan sprakande och pinfärska olästa böcker i famnen.

Att det nuvarande biblioteket är för litet för litteraturen det rymmer har länge stått klart och nu finns konkreta planer på ökat utrymme. Saken diskuteras som bäst i kommunfullmäktige och olika idéer finns. Man har kastat fram tanken att flytta biblioteket tillsammans med Merituulen koulu till ett nytt skolcentrum ett antal kilometer inåt land. Jag hoppas innerligt att den idén inte får understöd – biblioteket ska inte ligga nånstans långt på sidan.
Det ska finnas där folk finns och rör sig.

Och mycket riktigt har en annan plan tagit fasta på att nuvarande kommungården har ett utskjutande tak och en rad pelare utåt mot fjärden – där kunde man reservera hela två våningar för biblioteket. Med plats för författarträffar och trivselkvällar och kafé. Om arbetet inleds i år finns vikta statsmedel, en halv miljon av de planerade kostnaderna på 1,3 miljoner.

Det gäller att sätta i gång. Fram för bibban mitt i byn.