Jättebalsamin. KSF-arkiv/Jannica Luoto

Har du främlingar på gården?

Främlingarna ser oftast lite exotiska ut, speciellt de med färgglatt utseende, och man måste ta sig ännu en titt.

Vissa kan vara ganska osynliga och gömma sig i massan så att man knappt märker dem innan de är många, alltför många. De är främmande arter som lever i ett främmande land eftersom människan har transporterat dem dit någon gång, medvetet eller omedvetet, och dessa arter har sedan lyckats etablera sig.

I Finland har vi ungefär 600 främmande arter som representerar olika organismgrupper från sjukdomsalstrare och växter till däggdjur och fåglar. Alla känner säkert till den kanadensiska bävern, kanadagåsen, fasanen eller nykomlingen, den spanska skogssnigeln som ökar vår biologiska mångfald eller...

Tyvärr är det inte riktigt så utan en del av de främmande arterna har spridit sig väldigt fort och hotar nu de ursprungliga arterna genom att konkurrera ut dem och korsa sig med dem, och genom att förändra redan etablerade förhållanden mellan olika arter i ekosystemet. Ett antal främmande arter orsakar förluster i jord- och skogsbruket och har därför även en stor ekonomisk betydelse i samhället.

 Flera av våra främmande arter är nämligen växter och speciellt trädgårdsrymlingar. 

Varför blir vissa främlingar problematiska medan andra är mindre framfusiga?

Man har försökt svara på den frågan genom att undersöka arternas egenskaper samt miljön de sprider sig i, men ett tydligt mönster hos problematiska främlingar har inte kunnat dokumenteras. Vissa har en bra förökningsförmåga eller tål nya förhållanden bra. Faktum är att egenskaperna brukar variera från plats till plats även inom samma organismgrupp, vilket betyder att invasionsprocessen är komplex. Därför är det svårt att förutsäga exakt vilka arter som skulle medföra problem ifall de skulle introduceras på ett nytt ställe.

Det tråkiga är att de främmande arterna har transporterats till vårt land, men vad man kan göra i det läget då de redan finns här?

Mycket kan göras! Man kan påverka framtiden med sina egna val och till exempel börja med att ta en titt på sin egen bakgård. Växer där jättebalsamin, jätteloka eller vresros? Hur skall trädgårdsavfallet i form av stammar, rotbitar och vissnade blomställningar hanteras? Flera av våra främmande arter är nämligen växter och speciellt trädgårdsrymlingar. Risken att antalet sådana främlingar kommer att öka i framtiden är stor eftersom fler växtarter kan trivas i Finland när klimatet och vintrarna blir varmare.

Man borde föredra gamla, kända trädgårdsplantor i stället för de nya och spännande plantorna som hittas i butiker. Det lönar sig säkert att vara skeptisk mot exotiska plantor som snabbt lyckas skapa en fin, grön massa, även under den korta finska sommaren.


Satu Ramula är specialforskare vid Aronias kustlandsteam.