Maria Turtschaninoff: Finlands hemliga litteraturhappening
Inte bara ställer alla dessa frivilliga upp aus liebe zur Kunst, utan de jobbar de facto aktivt för att föra ut finländsk litteratur i världen. Inför Archipelacon gjordes en tidskrift på engelska, Finnish Weird, där några finländska fantastikförfattares noveller publicerades, översatta till engelska.
Vet ni vilket det största litterära evenemanget i Finland är, näst efter bokmässorna? Antagligen inte, eftersom det aldrig uppmärksammas som sådant då till exempel sommarens litterära program listas i evenemangskalendrar och medier. Ändå drar det i flera dagar omkring 5 000 enskilda besökare som är passionerat intresserade av litteratur. Det är de facto den där ”internationella litterära scenen” som så ofta efterlyses, med gästförfattare från hela världen, men noteras aldrig som sådan.
Jag talar om Finncon, en kongress (eller varför inte festival) för fantastik i olika former, främst litteratur, men också film, serier och annat som faller inom ramen för science fiction och fantasy. I år ordnades ingen Finncon, utan i stället det svensk-finländska samarbetet Archipelacon i Mariehamn i slutet av juni. Författare från USA, Sydafrika, England, Peru, Sverige, Finland och flera andra länder diskuterade science fiction och fantasy ur många olika perspektiv, också det akademiska, i fyra dagar.
Och hör här: Alla ställde upp gratis. Både arrangörerna och gästerna. Hedersgästerna (fem till antalet) fick resor och boende ersatta, men inget föreläsningsarvode. Arrangörerna betalar till och med deltagaravgift för att delta i det evenemang de själva är med om att ordna.
Inte bara ställer alla dessa frivilliga upp aus liebe zur Kunst, utan de jobbar de facto aktivt för att föra ut finländsk litteratur i världen. Inför Archipelacon gjordes en tidskrift på engelska, Finnish Weird, där några finländska fantastikförfattares noveller publicerades, översatta till engelska, tillsammans med intervjuer med de medverkande. Detta för att man vill att finländska författare skall kunna nå ut utanför landets gränser och få en större spridning. Inte heller här fick de som gjorde intervjuerna eller översättningarna någon ersättning. ”Fandom” gör de facto ett ovärderligt frivilligarbete för att föra fram inhemska förmågor, både nationellt och internationellt.
Hela Archipelacon handlade om just detta: låt oss lyfta fram och fira bra grejer. För en som aldrig besökt en ”con” kan man jämföra det med en bokmässa: många olika föredrag i rum och salar av olika storlek, paneldiskussioner, en vetenskaplig del, intervjuer, tillfällen att möta sina idoler och få böcker signerade. Men till skillnad från en bokmässa handlar det nästan inte alls om att sälja något. På Archipelacon fanns bara några få bokbord. Då jag jämförde med en bokmässa slogs jag också av den markanta avsaknaden av prestige. Alla är liksom på samma nivå, för alla är vi fans av någon annan.
Ja och en sak till: till skillnad från bokmässorna är det gratis inträde till Finncon. Vi ses där nästa sommar i litteraturens tecken!