Lauri Rapeli: Väderförvirring
I stället för de stora samhälleliga frågorna, som numera oftast handlar om Grekland, ger semestern mig en möjlighet att fundera på mindre betydelsefulla saker, som till exempel vädret. Jag har nämligen spenderat åtminstone lika mycket tid med att försöka förstå prognoser på meteorologiska institutets nätsida, som den grekiska nationalekonomin. Jag har inte haft stor framgång med någondera. Därför väljer jag att kommentera väderprognoserna, som är aktuella just nu. Grekland kommer att vara aktuellt också efter sommaren.
Den stora frågan som ställs varje dag under sommaren överallt i Finland är om det ska regna. För att minska osäkerheten uppskattar meteorologiska institutet både risken för regn och mängden som är att vänta under de kommande timmarna och dagarna. Ibland kan även en vanlig statsvetare lätt förstå prognosen: chansen för att det regnar ordentligt under de följande två timmarna är 60 procent. Då vet jag, att det är mera sannolikt att det tänker regna just när jag hade tänkt klippa gräset än att det inte tänker regna.
Men ibland visar prognosen en regndroppe och nedan står att sannolikheten för 0,4 millimeters regn är 10 procent. Med 90 procents sannolikhet kommer det alltså inte att regna 0,4 millimeter. Då verkar det för mig nästan säkert att det i alla fall inte ska regna 0,4 millimeter. Men vad då? Ska det inte regna alls eller regna en annan mängd än just 0,4 millimeter? Betydligt värre blir det för mig när jag ser prognosen, enligt vilken sannolikheten för 0,0 millimeter regn är 20 procent. Förvirringen är nu total. Enligt min logik betyder detta att det är 80 procents sannolikhet för någonting annat än att det inte regnar. Det kan då endast betyda att det nästan säkert kommer att regna. Detta är dock knappast såsom meteorologerna har menat, eftersom det inte finns någon regndroppe i prognosen.
Det roliga, eller patetiska, med att jag har fastnat i de här funderingarna är att till skillnad från de flesta har väderprognosen egentligen väldigt liten betydelse för mig. Vädret kan man inte inverka på, prognosen förstår jag tydligen inte så det är bäst att bara göra som man har tänkt oberoende om det regnar eller inte. Men i väntan på att semestern tar slut har jag hittat en djupare mening med denna övning.
För det första är det viktigt att under semestern kunna ockupera hjärnan med någonting annat än sådant som man faktiskt tycker att man ska oroa sig över. Det är terapeutiskt att grubbla över onödiga saker. För det andra kan man ta meteorologiska institutets prognoser som ett självtest i positivt tänkande. När det är fullkomligt oklart om det ska regna eller om solen ska skina, får man välja själv vad man tror. Då gäller det att testa sina egna reaktioner: om det är 20 procents sannolikhet för att regnet förstör picknicken och därmed 80 procents sannolikhet för att picknicken blir en storsuccé, vad väljer du?
Lauri Rapeli
är docent i statskunskap och jobbar vid Aronia.