Fler kvinnliga brandmän behövs
När Räddningsskolan i Helsingfors rekryterar studerande siktar man i år in sig på en bred målgrupp. – Snedvridningen inom yrkeskåren har blivit ett problem, säger informationschefen Taisto Hakala.
I år satsar Räddningsskolan i Helsingfors på en kampanj som ska nå ut till en bred målgrupp. I klarspråk: det behövs fler brandmän med invandrarbakgrund och fler kvinnliga brandmän.
– Det handlar inte om kvotering utan vi söker helt enkelt de allra bästa personerna till dubbelexamen där man utbildas till brandman och akutvårdare, säger Helsingfors räddningsverks informationschef Taisto Hakala.
I marknadsföringen beaktar man särskilt personer med invandrarbakgrund och kvinnor, eftersom de är så underrepresenterade bland de sökande.
– Snedvridningen inom yrkeskåren håller på att bli ett stort problem eftersom den inte motsvarar befolkningsstrukturen. Bland våra brandmän-akutvårdare behövs det både kvinnor och invandrare för att stärka vårt språkliga och kulturella kunnande och för att kunna betjäna alla våra kunder så bra som möjligt.
Satsningen går bland annat ut på att sprida reklam och information om utbildningen på skolor där det finns många kvinnor och personer med invandrarbakgrund. I reklamvideorna lyfter man fram olika sorters brandmän för att uppmuntra alla intresserade att söka.
Tidigare stängt för kvinnor
Enligt Hakala är det beklagligt men inte särskilt konstigt att branschen är så mansdominerad. För bara tjugo år sedan var yrket helt stängt för kvinnor. Utbildningen krävde att man hade gjort militärtjänstgöring och den frivilliga värnplikten för kvinnor trädde i kraft först 1995.
– I dag vet man mycket väl att en myndighetsorganisation som till sin uppsättning påminner om normalpopulationen producerar bättre tjänster. Men vi är tvungna att erkänna att vi hittills gjort alldeles för lite för att åtgärda problemet. Däremot har till exempel polisväsendet redan länge arbetat aktivt för att förbättra mångfalden inom yrkeskåren, och även kommit en god bit på vägen, säger Hakala.
Ett av problemen som uppstår när yrkeskåren är alltför homogen är att man inte kan erbjuda lika bra service för alla helsingforsare.
– Helsingfors blir ständigt mer internationellt, och precis som i London eller New York behövs det fler personer med invandrarbakgrund för att möta behoven. Tidigare har problemet inte varit så stort, men eftersom befolkningsstrukturen förändras i rask takt måste vi bli bättre på det här.
Mycket forskning kring yrket
De krävande fysiska testerna nämns ofta som en orsak till att så få kvinnor söker sig till utbildningen. Testet inleds med 45 kilo i bänkpress och minimikravet är 25 lyft på en minut. Redan här faller många aspiranter bort på grund av felaktig teknik. Hakala sällar sig inte till dem som tycker att testet är för tungt för en kvinna.
– Självklart är testet proportionellt sett mycket tyngre för kvinnor men omöjligt är det absolut inte. Det är fullt genomförbart för en stark person som tränar målmedvetet.
Kvinnor har ju en annan kroppsbyggnad än män. Är det rimligt att kräva samma styrka i överkroppen?
– Det har gjorts mycket forskning kring yrket och dess fysiska krav. Utifrån denna forskning utarbetas de fysiska och psykiska lämplighetstesterna. Den fysiska och psykiska belastningen är lika tung för varje barndman-akutvårdare och därför måste också intagningskriterierna vara desamma. Det är också en säkerhetsfråga.
Förutom fysisk styrka måste brandmännen också genomgå psykiska tester där man bland annat kontrollerar hur de klarar olika fobier som klaustrofobi och mörkerrädsla. Hakala påpekar att de psykiska testerna internt ses som ännu viktigare, både för att komma in på Räddningsskolan och för att bli en framgångsrik brandman-akutvårdare.
– Arbetet utvecklas också hela tiden och får allt mer betoning på sakkunskap och informationshantering.