Vargen stryker runt bostadshus
När vargen börjar stryka runt husknutarna tycker de flesta att vargen är för närgången. I Tenala har flera sett varg de senaste månaderna.
I Tenala har vargen skymtats flera gånger det senaste året. Flera av de anmälda vargobservationerna kommer från just Tenala.
Jasmine Pääskynkivi låter inte rottweilern Demi vara lös på gårdsplanen längre efter att vargen synts till bara hundra meter från huset, alldeles intill ett av grannhusen.
– Jag är nog djurvän, men det är skrämmande när vargen kommer så nära, säger Pääskynkivi.
Pääskynkivi brukade förr låta sin son sova ute i barnvagn, men det vågar hon inte längre.
– Det är obehagligt. I mörkret vill jag inte gå långt, då kör jag hellre till byn och rastar Demi.
Vargspår i sanden
Vargen hade lockats till en slaktad hjort som lagts ut som åtel, det vill säga föda som har placerats ut för att locka eller göda vilt, i detta fall kråkor. Kråkorna skjuts för att de skadar odlingarna i närheten.
– Allt kött var borta nästa dag och det fanns massor med vargspår.
Sambon Jonathan Ekholm tog en bild av vargspåren. Rottweilern Demis tassavtryck såg små ut i jämförelse med vargspåren.
Pääskynkivi satte upp en varning på Facebook.
– Jag vet att många här på landet har hundar och katter lösa utomhus som kan råka illa ut.
Några kvällar innan åteln var ute ville inte hunden Demi gå ut ur huset för att kissa.
– Så brukar hon aldrig bete sig. Hon satte svansen mellan benen och gick in tillbaka. Jag vet inte varför hon gjorde så, men något skrämde henne där ute.
I framtiden kommer de att ha åtel mycket längre bort från husen.
– De hade nog inte tänkt att vargen skulle röra sig här.
Pääskynkivi och Ekholm anmälde spåren till en rovdjurkontaktperson.
– Någon dag senare såg grannarna en varg. Jag tycker något borde göras då de kommer så nära husen, säger Pääskynkivi.
Möte om varg
I slutet av oktober kommer ett möte om vargen att ordnas i Tenala. Olika lokala intressegrupper såsom byaföreningar, jaktlag och hundföreningar är inbjudna till mötet.
På plats kommer bland annat en vargexpert från naturresursinstitutet Luke och jaktchef för Nyland Visa Eronen att svara på frågor om vargen.
– Då är det möjligt att diskutera förvaltningen av den lokala vargstammen, säger Eronen.
Enligt Eronen är det inte nödvändigtvis ovanligt vargbeteende då de kommer in på gårdsplaner.
– Då de har revir med mycket bebyggelse så hände det att de kommer in på gårdsplan ibland. Om det händer ofta och de annars beter sig ovanligt så kan det vara frågan om en individ som kan vara farlig. Då kan antingen viltcentralen eller polisen agera, säger Eronen.
Polisen kan avliva en farlig varg i en nödsituation. Viltcentralen kan bevilja dispens, men det kräver att situationen utreds noga.
Att definiera när en varg är för nära bebyggelse är svårt att bestämma.
– Man måste se helheten och ta i beaktande hur vargen betett sig tidigare och hur många observationer det finns kring gårdsplaner.
Därför är det viktigt att anmäla varg och andra stora rovdjursobservationer till lokala rovdjurskontaktpersoner. På så sätt kan myndigheterna få en bättre bild av hur rovdjuren rör sig och beter sig på ett visst område.
– Då kan personen som sett vargen vid behov kontaktas om observationen är annorlunda. Det är nästan omöjligt att få en helhetsbild om det bara går rykten om att vargen synts till, säger Eronen.
Om man ser en varg på gårdsplan är det inte vettigt att närma sig den.
– Det är bättre att gå in och observera den på längre avstånd. Se om den har vissa kännetecken. Hur ser svansen ut, vilken färg har den, ser den ut att vara frisk.
Ofta flyr vargen då människor kommer nära, men inte alltid.
– Man kan försöka skrika och driva bort den. Det är ovanligt om den inte flyr för människor.
Däremot är det inte underligt om vargen inte är rädd för bilar och andra maskiner.
– Ofta bryr sig inte i vargen om man sitter i en bil eller traktor i skogen. De vet kanske inte att det är en människa i fordonet. Från ett fordon kan man observera vargen på ganska nära håll, säger Eronen.
Information ökar förståelse
Förutom mötet försöker naturresursinstitutet Luke öka kunskaperna om varg nationellt. I ett treårigt projekt samlar Luke tillsammans med Finlands Viltcentral in information om vargar på individnivå genom DNA-analyser.
DNA får de från avföringsprover, skjutna vargar, vargar som hittats döda och sändarförsedda vargar. Sedan publiceras uppgifterna i en öppen webbtjänst med karta.
– Då information om vargen publiceras och delas brukar rädslan övergå till förståelse, säger Samuli Heikkinen som är ansvarig forskare för DNA kartläggningsprojektet.
Med DNA-analysen hoppas man få en noggrannare bild av vargreviren, antalet flockar och mängden individer i flockarna på ett visst område.
– Med informationen kan till exempel jägare undvika att deras hundar skadas av varg då de vet var vargen rör sig, säger Heikkinen.
Enligt Heikkinen är det vanligt att det uppstår en del skador då vargen flyttar till ett nytt område.
– Samtidigt är sannolikheten att man råkar ut för en rovdjursolycka mycket mindre än till exempel en bilolycka, säger Heikkinen.
Ibland kan det hända att rovdjur inte går undan människor för att de är nyfikna.
– Det betyder inte alltid att de har för avsikt att skada människan, men det är alltid viktigt att komma ihåg att man har att göra med rovdjur, säger Heikkinen.