Nyttan med tidigare screening övertygar inte forskare
Något färre deltar i mammografiscreening i Västnyland än i landet i snitt. Internationellt sett är siffrorna ändå höga.
VÄSTNYLAND År 2014 deltog 82 procent av de kallade i mammografiundersökningen i Sjundeå. Procenten är högre än i Kyrkslätt, Ingå och Hangö samma år, och lite högre än i Raseborg år 2013. Siffror för Raseborg finns inte för år 2014.
– På riksnivå deltar kring 83 procent i mammografiundersökningar. Internationellt sett är det mycket goda resultat, även om vi för några år sedan hade deltagarprocenter på närmare 90, säger Nea Malila, direktör för Cancerregistret.
Jämna siffror
Cancerregistrets senaste helt klara statistik för mammografiscreeningen är från år 2012, men deltagarprocenten brukar inte göra stora skutt i en och samma kommun.
– Siffrorna har legat på ungefär samma nivå i många år, säger Anna-Lotta Aaltonen, avdelningssköterska för hälsovårdstjänsterna i Kyrkslätt.
Detsamma säger ledande skötare Sirpa Jyrkkänen i Hangö. Kring tjugo procent av de kallade kommer inte på undersökning.
– En del går kanske privat, men så finns det också de som bara inte bryr sig om att komma, säger hon.
Nackdelar kan bromsa
Kommunerna har inte undersökt varför kvinnor låter bli att gå på mammografi trots att de får kallelse. Inte heller på riksnivå finns det fakta att tillgå.
Det som kan bidra till att andelen som deltar har sjunkit är att det finns färre platser där screeningen görs nu än tidigare.
– Längre avstånd kan vara en orsak till att kvinnor inte går på undersökning. Nu står det i kallelsen också klarare om vilka för- och nackdelar undersökningen har. Det kan hända att också det inverkar, säger Nea Malila.
Till nackdelarna hör att man i mammografin hittar något som måste undersökas närmare men som sedan ändå inte är cancer.
– Då blir det en tillfällig period av onödig oro för den som drabbas.
Mammografin är inte heller vattentät – alla cancerfall hittas inte.
– Då kan det hända att man går på screeningen och inget hittas, men sen visar det sig ändå att man har bröstcancer.
Mammografi inte för unga
I Sverige rekommenderar socialstyrelsen att mammografi erbjuds åt kvinnor från 40 till 74. I Finland börjar screeningen först vid 50, och Nea Malila ser ingen orsak att ändra på gällande rekommendationer.
– Hos unga kvinnor är bröstvävnaden så kompakt att mammografi som metod inte är lämplig. Vid menopausen ökar fettmängden i brösten och vävnaderna blir porösare. Då är mammografi ett bra sätt att upptäcka cancerväxter.
– Det finns fortfarande inga klara forskningsresultat som visar att mammografi hos yngre än femtioåringar skulle ha nytta på befolkningsnivå. Inte heller i Sverige har forskare fått fram övertygande resultat, säger hon.
Screening sänker dödligheten
Att mammografiscreeningen börjar vid just femtio förklarar Malila också med att det är efter den åldern som sjukdomen blir allt vanligare.
– Ursprungligen, när det börjades med screening, tittade man på i vilken ålder bröstcancer börjar bli vanligare och sedan satte man gränsen för mammografi några år före det. Det är fortfarande i de äldre åldersgrupperna som bröstcancer förekommer allra mest.
Allmän bröstcancerscreening har gjorts i Finland sedan 1987. Vartannat år kallas 50–69-åriga kvinnor till mammografi. Tack vare screeningen och effektiv vård har man i Finland fått ner dödligheten av bröstcancer med en fjärdedel. Orsaken är att sjukdomen upptäcks tidigare än förr.
Dessutom har det blivit vanligare med bröstbesparande operationer efter att screeningen inleddes.
Hjälp Västra Nyland att stödja arbetet mot bröstcancer. Donera genom att klicka här