Sipilä om flyktingarna: Finlands ekonomi är ett mindre problem
De exceptionellt stora mängderna asylsökande som anländer till Finland via riksgränsen i Torneå har överrumplat statsledningen och myndigheterna.
– Jag har redan börjat betrakta landets ekonomiska situation som ett mindre problem jämfört med det här, säger statsminister Juha Sipilä (C.)
På fredagen såg sig regeringen tvungen att blixtinkalla till en presskonferens med anledning av de exceptionellt stora mängder asylsökande som anländer till Finland via Sverige.
I torsdags passerade kring 500 personer gränsen vid Torneå och i fredags räknar myndigheterna med att mellan 800 och 1 000 asylsökande anlände till Finland den vägen. Ingen kan uppskatta hur stora mängder som väntas komma framöver.
På grund av att tågen och bussarna inte gick i och med protestaktionen och flyktingarna inte kunde ta sig vidare, var myndigheterna tvungna att på kort varsel ordna nödinkvartering för de nyanlända.
Gränsbevakningen och polisen har effektiverat övervakningen av landgränsen mot Sverige och har som avsikt att genast kunna registrera alla asylsökande som anländer.
– Timme för timme följer vi med hur situationen utvecklas. Inrikesministeriet har tillsatt en krisledningsgrupp och på måndagen är frågan igen uppe i statsrådet, säger Sipilä.
– Timme för timme följer vi med hur situationen utvecklas, säger Sipilä.
Från och med tisdagen ska den nya flyktingslussen i Torneå vara i funktion och därefter ska alla asylsökande som anländer till norra Finland, registreras där innan de hänvisas vidare till andra flyktingförläggningar eller får besked om utvisning.
– Hittills har cirka 40 procent av dem som sökt asyl fått ett ja. Genom att försnabba processen försöker vi göra stora besparingar, säger inrikesminister Petteri Orpo (Saml).
Myndigheterna har hittills plats för 6 000 personer i flyktingförläggningar och 3 000 i nödinkvartering runtom i landet.
Instundande vecka ordnas två ministermöten på EU-nivå om flyktingkrisen: på tisdagen träffas EU:s migrationsministrar och på onsdagen samlas statsministrarna i Bryssel.
Sipilä upprepar den finska regeringens hållning inför EU-mötena:
– Vi motsätter oss permanenta mekanismer för att fördela flyktingarna inom EU, men är redo att på frivillig basis ta emot Finlands andel som är 2 400 personer.
Totalt har det varit tal om att i det här skedet föredela 120 000 personer mellan de olika EU-länderna.
Den interna omfördelningen strider mot EU:s så kallade Dublinkonvention, men är enligt Orpo en åtgärd som är nödvändig i den akuta situation som råder.
Gamla kolonier lockar irakier och somalier
Av de drygt 11 000 asylsökande som i år har anlänt till Finland kommer största delen från Irak. På andra plats kommer somaliska asylsökande, medan syrierna som i Europa utgör den största flyktingskaran, bara i liten utsträckning har kommit till Finland, hittills endast kring 270 personer.
– Vi har rett ut om det finns några speciella faktorer i vårt system som attraherar vissa befolkningsgrupper, men vi har inte funnit någon sådan orsak.
Förklaringen tycks helt enkelt vara att vi redan sedan tidigare har irakiska och somaliska kolonier, säger Päivi Nerg, kanslichef på Inrikesministeriet.
Enligt Nerg skulle det gärna få komma också fler Syrier till Finland.
Sämre bevakning av östgränsen
I teorin skulle Finland kunna stoppa flyktingströmmen via Torneå genom att hänvisa de människor som anländer tillbaka till Sverige. Både Sipilä och Orpo har diskuterat flyktingvägen genom Sverige med sina svenska ministerkolleger som har låtit förstå att också Finland ska dra sitt strå till stacken i flyktingkrisen.
Gränsbevakningsväsendet menar dessutom att det inte är realistiskt att granska varje enskild person som anländer från Haparanda.
– Vi behöver en europeisk lösning på problemet. Vi löser inte situationen genom att stänga gränsen och säga till Sverige: Varsågod! ta emot de här 1 000 människorna som just kom över från er sida. Det skulle kräva maktmedel och det är inte rätt tillvägagångssätt i det här läget, säger Ilkka Laitinen, biträdande direktör vid Gränsbevakningsväsendet.
Redan nu drabbas bevakningen av östgränsen av att myndigheterna har varit tvungna att flytta gränsbevakare från ryska gränsen till att bevaka gränsen mot Sverige.
– Om myndigheterna vill kontrollera varenda person som passerar landgränsen från Sverige, skulle det betyda att det inte finns någon gränsbevakare kvar som håller koll på östgränsen. Ni kan ju alla fundera på vad det skulle betyda, säger Laitinen.