Magistrar blir lapplisor i jakten på jobb
Arbetslösheten i Finland ökar allra snabbast bland högutbildade. Bristen på jobb som motsvarar den egna utbildningen tvingar akademiker att söka sig till andra branscher. Efter hundratals fruktlösa arbetsansökningar landade statsvetaren Heidi Salminen som parkeringsvakt.
– Många bilister att bötfälla de senaste dagarna. Bara på Sörnäs strandväg skrev vi ut böter för över 80 fordon som överskridit parkeringstiden, säger politices magister Heidi Salminen.
Den här dagen patrullerar Salminen, 33, längs Kaserngatan och kontrollerar parkeringsbiljetterna för Mercedesar och Volkswagen-bilar.
– Här ertappade vi en man som försökte sno en annans parkeringsbiljett för att undgå böter. Då kändes det här jobbet bra, det var rätt att karln åkte dit. Han tyckte tydligen att någon annan skulle betala hans böter, säger Salminen.
Trots att Salminen trivs hyfsat bra som parkeringsvakt var det inte det här jobbet hon hade i kikaren när hon inledde sina studier i ekonomisk och social historia vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet 2003.
– Vi gavs en ganska rosig bild av arbetsmöjligheterna. Då var det ingen som sade att det i praktiken inte finns några tjänster och att de få jobb som finns är visstidsjobb på några månader åt gången. Visserligen var det ekonomiska läget i början av 2000-talet bättre än det är nu, säger Salminen.
– Jag fick intrycket av att en samhällsvetenskaplig examen öppnar dörrar snarare än stänger dem, att man är lämpad för många olika slags jobb.
Lönlösa försök
Som färdig magister upplever Salminen att det är motsatsen som gäller på arbetsmarknaden. Flera års misslyckade försök att hitta jobb har gjort henne uppgiven.
– Sedan jag blev färdig 2010 har jag i praktiken sökt alla lediga jobb på TE-tjänsternas webbplats som krävt en lite högre utbildning. Vi pratar om hundratals ansökningar inom tiotals branscher. Och jag har aldrig ens blivit kallad till intervju.
Akava, den fackliga centralorganisationen för högutbildade, slog redan för flera år sedan larm om att arbetslösheten bland akademiker stiger i snabbare takt än inom någon annan grupp. Sedan recessionen inleddes för omkring sju år sedan har antalet arbetslösa högutbildade fördubblats. Den totala siffran högutbildade utan jobb ligger kring 55 000 personer, och stiger hela tiden.
Heidi Salminen tror att hennes motvind i arbetslivet delvis kan bero på att hon inte gjorde någon praktik under sin studietid. Orsaken var att hon jobbade heltid på en bensinstation under alla sina år vid universitetet.
– Jag bodde ensam och hade bostadslån att betala, så det var inte möjligt för mig att skriva på korta praktikkontrakt. Därför har jag inte heller kunnat söka de korta jobb i min bransch som många av mina studiekompisar gått in för. Jag kunde inte ta risken att plötsligt stå utan jobb.
– Och när man inte har den rätta sortens arbetserfarenhet får man inte jobb. Jag sade upp mig från bensinstationen efter min utexaminering, men efter sju månader blev jag tvungen att söka jobb på samma bensinstation på nytt.
"Meningslös examen"
Salminen fick återvända till sitt gamla jobb, men visste sedan länge att hon ville byta bransch. I november i fjol fick hon jobb som parkeringsvakt på Helsingfors byggnadskontor.
– Jag ville ha ett jobb, vilket som helst, bara jag kunde göra rätt för mig.
Hur ser du på dina studier i efterskott?
– Ärligt? Mina studier känns helt onödiga. Jag funderar på varför i all världen jag ens påbörjade en magisterutbildning. Det känns som om allt arbete var förgäves. Hittills har jag inte haft någon nytta av mina studier, och det finns ingenting som tyder på att jag kommer att få det heller. Jag ser ingen koppling mellan mina studier och min framtid i arbetslivet.
– Om någon nu frågade mig vilket jobb min examen har gjort mig lämplig för skulle jag inte kunna svara på det. Det jobbet kanske inte existerar.
På sin nya arbetsplats märkte Salminen efterhand att det fanns många andra i samma båt. Förutom Salminen jobbar också tre andra magistrar som parkeringsvakter.
En av dem är Lauri Kultti, 51, med en examen i praktisk filosofi. Han säger däremot att han aldrig hade några illusioner om arbetsmöjligheterna inom sitt eget område.
– I början av filosofistudierna var det någon som frågade hur jobbmöjligheterna ser ut efter examen. Jag minns att det blev helt tyst i rummet. Blickarna vändes mot institutionens prefekt, som till slut sade: "alltså, det är inte i första hand för att få jobb som folk studerar filosofi".
– Jag väntade mig därför inte att studierna skulle leda direkt till ett jobb. Men det som överraskat mig är att det i många branscher är en nackdel om man är högutbildad. Många chefer är rädda för att anställa folk med högre utbildning än de själva har. Arbetsgivare är också oroliga för att en högutbildad inte blir långvarig inom en bransch som till exempel den här, berättar Kultti.
Galopperande arbetslöshet
Enligt Akavas siffror har antalet arbetslösa akademiker stigit med ungefär 15 procent per år de senaste åren. Ingenting tyder på att takten mattas av.
– Under finanskrisens första år drabbades främst ekonomer och ingenjörer, men nu ökar arbetslösheten inom alla våra medlemsorganisationer. Värst är situationen bland dem som har en utbildning inom konstämnen och humaniora, säger ekonomen Heikki Taulu vid Akava.
Mats Nyman, chef för samhällsfrågor vid Akava, vidhåller att en hög utbildning ändå fortfarande är den bästa försäkringen mot arbetslöshet. Bland landets alla utexaminerade magistrar ligger andelen arbetslösa enligt Akava nu mellan 6 och 7 procent. Arbetslöshetsgraden för hela befolkningen låg i juli på 8,4 procent.
– Att arbetslöshetstakten ökat så mycket de senaste åren beror förstås på att vi i det här ekonomiska läget har ett alltför litet utbud på jobb.
Finns det för många studieplatser?
– Det har det funnits redan i flera decennier. Bland ingenjörer har vi till exempel haft en hög arbetslöshet i tjugo år.
– Ett annat problem är arbetsförmedlingen, som tvingats minska på personalen och fokusera resurserna på långtidsarbetslösa och lägre utbildade.
Vad kan man göra åt saken?
– I det nya regeringsprogrammet står det att man i högre grad ska utnyttja privata tjänster för arbetssökande genast i början av arbetslösheten. Är du en ingenjör som jobbat hela livet med en viss sak så får du prata med en konsult som rekryterat ingenjörer under hela sin karriär.
Finns det inte en risk för att utgifterna skenar i väg då man anlitar privata tjänster?
– Det geniala är att man inte debiterar per timme, utan per slutfört jobb. Det betyder att konsulterna får en resultatlön bara när den arbetslösa hittar ett jobb. Reformen är nu i ett pilotskede, som vi hoppas blir permanent på Nylands TE-central.
Vad har Akava för råd att ge en arbetssökande magister som upplever att studierna varit meningslösa?
– Anlita experttjänster så fort som möjligt. Sitt inte ensam och grubbla, säger Heikki Taulu.