Regeringen vill stärka de lokala avtalens roll
Regeringens beslut som ska minska arbetsgivarnas arbetskraftskostnader väcker många frågor. Här är några frågor och svar samlade.
Vad är tvingande lagstiftning?
I det här fallet betyder det att arbetsmarknadsparterna inte kan frångå lagens bestämmelser i kollektivavtalen. De kan alltså komma överens om andra saker, men inte om antalet semesterdagar och ersättning för övertidsarbete och söndagsjobb.
När träder den nya lagen i kraft?
Regeringens mål är att de nödvändiga lagändringarna ska ha genomförts senast i juni nästa år. I praktiken träder de i kraft när de nuvarande kollektivavtalen löper ut. Byggbranschens kollektivavtal löper ut i februari 2016. För pappersindustrin är det i oktober 2016, månaden därpå teknologiindustrin, försäkringsbranschen och flygpersonalen. I slutet av november 2016 löper även kemiindustrin, finansbranschens och journalisternas kollektivavtal ut. I januari 2017 är det dags för ett nytt avtal för bland annat energiindustrin, livsmedelsindustrin, hamnarbetarna, handeln, restaurangbranschen och många kommunalt och statligt anställda.
Vems semester förkortas?
Alla som har mer än sex veckor semester per år. Utöver 429 000 kommunalt anställda och 79 000 statligt anställda har bland annat de bankanställda och journalisterna längre semestrar efter att ha jobbat ett visst antal år. Av de kommunalt anställda har hela 60 procent 38 dagar semester i år, för dem är en semestervecka fem dagar.
Eftersom vissa branscher räknar sex semesterdagar på en vecka ska man inte stirra sig blind på de 30 dagar som regeringen talar om, i deras fall är det 36 dagar.
Hur påverkas lärarna?
Lärarna står utanför arbetsmarknadsförhandlingarna. Deras arbetstid räknas enligt en egen modell, som styrs av skollagstiftningen och beror på hur många skoldagar eleverna har. Lärarna har skyldighet att undervisa ett visst antal timmar i veckan. Dessutom har de tid för planering, betygsättning och korrigering av prov. Lärarna har inte regelrätt semester, utan ett uppehåll i undervisningen under skolloven. Man har kommit överens om att fördela lönen för skolterminerna över tolv månader för att garantera dem ett jämnt inkomstflöde.
Hindrar lagstiftningen arbetsgivaren från att ge längre semester eller betala mer för söndagsjobb?
I det förslag som regeringen presenterade på tisdagen finns det inget som hindrar en arbetsgivare från att ge sina anställda längre semestrar eller betala högre ersättningar för övertid och söndagar. Det är i så fall ett lokalt avtal.
Startskottet för diskussionen om problematiken med lokala avtal parallellt med kollektivavtal är den 15 oktober när utredningsmannen Harri Hietala presenterar sin rapport.
Hur påverkas byggbranschen där arbetstagarna huvudsakligen får timlön?
Enligt viceordförande för Byggnadsförbundet, Kyösti Suokas påverkas de cirka 100 000 som arbetar inom byggbranschen mycket lite av regeringens beslut. Branschen har redan en karensdag vid sjukdom för korta anställningar (under ett år). En betalning som motsvarar 7,7 procent av lönen betalas som ersättning för söckenhelgerna och "pekkasdagarna". Enligt Suokas avstår byggarbetarna inte från den summan. Byggbranschen ska förhandla om sina kollektivavtal i februari 2016. Byggfacket meddelar redan nu att förbundet då vill driva igenom att alla delar av den svenska modellen för sjukskrivningar införs i Finland. Det innebär bland annat att en arbetstagare först efter sju sjukdagar behöver styrka sin arbetsoförmåga med ett läkarintyg.
Hemma utan lön första sjukdagen - hur funkar det om man har helhetslön?
Enligt Heikki Kauppi som är vice ordförande för de högre tjänstemännen YTN är det inte många som har helhetslön. Alla som rapporterar sin arbetstid påverkas av regeringens beslut. Till exempel karensdagen minskar lönen. Värdet på en arbetsdag är månadslönen dividerat med antalet arbetsdagar per månad. Flexibla arbetstider och distansjobb, som är mycket vanligt bland högre tjänstemän, gör uträkningarna mera invecklade. Enligt Kauppi går de officiella sjukskrivningarna ned.
I Sverige står arbetstagaren redan för den första sjukdagen. Vilka är erfarenheterna därifrån?
Sverige införde en karenstid på en sjukdag 1993. Enligt Finlands näringsliv EK minskade karenstiden på sjukfrånvaron. Enligt EK var sjukfrånvaron i Sverige som värst 10 procent av arbetsdagarna i slutet av 1980-talet. Nu är man nere i 3,5 procent, men sjukledigheterna har ökat en aning de senaste åren, skriver FNB.
I Finland är sjukdagarna 4,1 procent av arbetsdagarna, enligt statistik som EK samlat in av medlemsföretagen. Siffran har varit stabil en lång tid, rapporterar FNB.
Är detta en grundlagsfråga?
Den juridiska expertisen vill inte ta ställning till förslag som inte existerar på detaljnivå, men eftersom de nya bestämmelserna skulle träda i kraft först när de nuvarande kollektivavtalen går ut anses de inte vara i konflikt med grundlagen. Grundlagsutskottet kommer att höras under lagberedningen.
Källor: Arbets- och näringsministeriet, Finlands Näringsliv, Kommunarbetsgivarna, Lärarfacket OAJ, Byggnadsförbundet, Högre tjänstemännen YTN.