Finland ska bli världsbäst på att nyttja avfall
Devisen om skogen som Finlands gröna guld är verklighet i allra högsta grad i regeringens visioner. Centerministrarna plöjer ner en kvarts miljard euro i skog och åker.
Som motvikt till alla åtstramningar satsar regeringen stort på några spetsprojekt. Ett av dem är bioekonomin, det där magiska ordet kring vilket Centern byggde sin veritabla valseger i våras. Här dimper 300 miljoner euro ner som en gåva från ovan.
I går var det tänkt att regeringen skulle konkretisera det hela, men än så länge avslöjar näringsminister Olli Rehn (C) och jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) bara i stora drag underrubrikernas betydelse.
– Målet är att Finland ska bli en föregångare inom bioekonomi, här finns en klart ekonomisk mål. Vi ser det här som en så stor chans för Finland att vi beslutade att satsa på den, säger Rehn.
- Resursekonomiska pilotprojekt från januari 2016. Nya lagförslag om skogsägande i september 2016. Energi- och klimatstrategin i december 2016.
- Lagförslag om biobränslen i trafiken i april 2017. Avregleringen av matproduktionens normer klar i december 2017. Vattenskyddets bästa praxis i funktion i december 2018. Nya lösningar för fisk i exploaterade vattendrag i december 2018.
Ministrarna presenterar fem spetsprojekt under rubriken bioekonomi, och de nämner också i runda tal hur mycket pengar som ska vikas för vart och ett av dem: förnybar energi med betoning på skogsbiomassa (100 miljoner euro), inhemsk matproduktion (100 miljoner), ved och andra skogsprodukter (50 miljoner), resursekonomi och vattendrag (40 miljoner) samt naturpolitiken (10 miljoner).
Enligt Rehn ska subventionerna till förnybar energi fördubblas, och det genom satsning främst på skogsbiomassa. Andelen biokomponenter i trafikbränslet ska också höjas.
– Det innebär att energiekonomins strukturer förändras, energiförsörjningen kommer också framöver att vara beroende av stöd. Utmaningen är att säkerställa att våra energisystem är hållbara, konkurrenskraftiga och leveranssäkra under hela övergångsperioden, säger Rehn.
Tanken är att Finland på lång sikt ska kunna snurra helt och hållet på förnybar energi, men Rehn gör ingen hemlighet av att övergångsperioden kan bli mycket lång (bara hans Fennovoimabeslut är en garant för det). Inom de 15 närmaste åren ska andelen förnybart stå för över halva energipaletten.
Finland ska halvera sin oljeimport och bli till 55 procent självförsörjande inom energi. Torven utlovas en framskjuten betydelse.
För att sätta fart på utvecklingen stöder regeringen under de tre närmaste åren investeringar och innovationer i förnybar energi med 100 miljoner euro. Avsikten är att puffa på nya bioraffinaderier – pengarna anses räcka för ett stort eller för två, möjligen tre, medelstora raffinaderier.
– Det är en ansenlig summa, svarar Rehn på frågan om den räcker någon vart.
Ytterligare 100 miljoner viks för matproduktionen. Pengarna kanaliseras genom jordbrukets utvecklingsfond (Makera) och riktas till glesbygden för att "stärka en regionalt balanserad utveckling" som det heter.
Regeringen räknar med att en massiv satsning på primärproduktionen ska generera positiva effekter inom förädling, handel och service. Livsmedelskedjan ska oljas genom att normer luckras upp – åtgärder man i dag måste söka tillstånd för ska man i framtiden bara kunna anmäla.
På tal om inhemsk mat nämner Kimmo Tiilikainen specifikt fisken. Regeringen talar om "blå bioekonomi" när den avser satsningar på fiske och fiskodling samt fisktrappor. Centerministrarna pratar också om möjligheten att rucka på konkurrenslagstiftningen för att gynna inhemsk mat, men de kan inte ge några besked om hur det låter sig göras.
Skogsbruket får 50 miljoner extra, och de pengarna ska användas på alla tänkbara sätt för att nå samma mål: att öka virkesuttaget. Skogsbruken ska bli större, generationsväxlingarna ska bli smidigare och så ska yxan gå i alla de dödsbon där veden annars murknar bort.
Men skog är inte bara ved, det är också nya träprodukter och trähusbyggande. Även här tillämpas standardreceptet: luckra upp normerna och den positiva utvecklingen ska infinna sig som genom ett trollslag.
Resursekonomin är det nyaste kapitlet inom bioekonomin. Resursekonomi betyder att varor (läs: avfall) återvinns och återanvänds i stället för att deponeras på soptippen. Det sparar naturresurser, men det sägs också skapa en massa nya jobb och öka exporten. Trots att sorteringen haltar i dag ska Finland på bara fem år bli världsledande på att göra energi, främst biogas, av avfall.
– Men vi ska också förbättra återvinningen av näringsämnen för att minska belastningen på vattendragen, säger Tiilikainen.
Att utvinningen av naturresurser kommer att intensifieras är uppenbart. Vilka följderna blir för naturskyddet säger ministrarna inget om, men som om det kompenserade för förlusterna upprepar Kimmo Tiilikainen löftet om att Finland ska få ännu en nationalpark till sitt 100-årsjubileum.
– Dessutom ska vi hjälpa upp hotade fiskbestånd. Det ska gynna en hållbar naturturism och Östersjöns ekologiska tillstånd, säger han.