Kosmopolitisk adelsman som underkändes i studentfinskan
Finsknationella Suomen Sisu har valt att hylla en tjänsteman som blev underkänd i studentfinska och firade Runebergsdagen på Svenska teatern.
För 50 år sedan gav Sigrid Schauman, syster till Eugen Schauman ut biografin Min bror Eugen. Efter sommarens uppståndelse kring Sannfinländska riksdagsledamoten och Suomen Sisu-ordföranden Olli Immonens och nazisternas vallfärd till den Schaumanska graven bjuder boken på intressant läsning. Frågan är om inte Immonen och hans bundsförvanter skulle överväga byta galjonsfigur om de läste boken.
Fadern Fredrik Waldemar Schauman hade helst velat bli läkare, men blev officer eftersom militärer och adelsmän hade rätt till gratis utbildning för sina sönder i kadettkåren, medan modern Elin Schauman växte upp som biskopsdotter i Borgå. Till familjens bekantskapskrets hörde givetvis skalden Runeberg.
Året efter giftermålet bodde föräldrarna i Finland men därpå följde ett kringflackande liv i Ryssland och Polen. Första stationeringsorten blev Charkov i nuvarande Ukraina där Eugen föddes.
Den årliga adelsbalen försummades inte heller. Så luxuösa toaletter och så dyrbara smycken som man där kunde få se, hade den unga överstinnan aldrig tidigare upplevt, skriver systern som refererar ett av moderns brev till biskopsgården i Borgå. I Charkov umgicks Schaumännen med andra finländare. Till bekantskapskretsen hörde familjer som Bergenheim, von Knorring och von Schoultz.
Då Eugen är tre år gammal rapporterar modern hem till Finland:
Gossarne hafva nu börjat tala ryska, det är så roligt att höra Eugen gräla på ryska...
Utöver svenska och ryska måste Eugen Schauman också kunna franska som var samtasspråket i Rysslands bildade kretsar. Finskan däremot vållade honom avsevärda problem och senare i livet kom han att få underkänt i ämnet i studentexamen.
Både modern och den unge Eugen var som besatta av Fänrik Ståls sägner som lästes dagligen i hemmet:
Efter det Eugen lärt känna Fänrik Ståls sägner, man kan säga t.o.m. baklänges, fick vi höra om Karl XII och frihetshjältarna i Sverige-Finlands historia.
Systern ägnar ett kapitel av biografin åt broderns utseende: En god vän till mig, fru S.K., gift med en läkare i Helsingfors, berest, med vänskapsförbindelser i de flesta europeiska länder och i de mest exklusiva kretsarna här hemma, ringde mig efter att ha sett Eugen på Svenska teatern hans sista Runebergsdag: Varför har du inte presenterat din bror för mig, han är den vackraste man jag sett.
Eugen Schauman fick som 15-åring en egen segelbåt av sin far.
Jag minns ännu Eugens blygt tacksamma blick då han åhörde det lilla tal i vilket pappa även uttryckte sin avsikt med gåvan. Eugen skulle nu få möjlighet att göra sig förtrogen med vår skärgård och även hjälpa syskonen att vänja sig vid sjön.
"Märkligt"
Historikern filosofie doktor Eva Ahl-Waris tycker att Suomen Sisus intresse för Eugen Schauman känns besynnerligt.
– De som nu vallfärdar till Schaumans grav tycks ha gått på den nationalistiska propagandan från tidigt 1900-tal. Men månne de känner till att de dyrkar en finlandssvensk jurist och tjänsteman som föddes i nuvarande Ukraina, frågar Ahl-Waris som har forskat i Schaumanskulten som uppstod i Schaumans studentnation, Nyländska avdelningen, som var föregångare till Nylands Nation.
Ahl-Waris tycker att det Eugen Schauman står för inte passar in på Suomen Sisus världsbild som snarast påminner om de strömningar som rådde i Finland under mellankrigstiden.
Efter mordet på generalguvernör Bobrikoff begravdes Schauman tillfälligt i utkanterna av Malms begravningsplats i Helsingfors. Myndigheterna ville förhindra att graven skulle bli ett vallfärdsmål för nationalistiska ivrare. Först två år senare kunde släkten flytta honom till familjegraven i Borgå. I motsats till den första begravningen blev det här en tillställning med pompa och ståt och åtskilliga deltagare. Begravningen har av professor Matti Klinge beskrivits som de konstitutionellas motdrag inför Snellmansdagen samma år då tusentals personer förfinskade sina namn.