Den välkomnande kyrkan jubilerar
I år fyller den ortodoxa kyrkan i Hangö 120 år och bjuder in till fest. Kyrkan är unik på många sätt.
HANGÖ Den 14 juli 1895 invigs Hangös ortodoxa kyrka i det ryska storfurstendömet Finland. Kyrkan byggs som en tacksamhetsgest av den ryska kejsaren Alexander III. Han har sju år före invigningen överlevt en tågolycka, men kyrkan blir klar först efter hans död.
120 år senare står kyrkan kvar, något geografisk avskild från den övriga ortodoxa gemenskapen, men varmt uppskattad av en trogen församling. Trots krig, ockupation och rivningshot har kyrkan överlevt.
Ensam i trakten
I år firar kyrkan och dess medlemmar i Hangö därför jubileum. En av personerna bakom jubileet, och trogen medlem i församlingen, är Harry Fagerlund. Fagerlund är invigd läsare. Vid gudstjänsterna läser han ur evangelieböckerna och sjunger i kören. Han är stolt över den ortodoxa träkyrkan i Hangö.
– Det är klart att kyrkan är väldigt kär för mig, både då den finns här i Hangö och är så anrik.
Även för den övriga församlingen tror Fagerlund att samma utgångspunkter gäller.
– Den är väldigt viktig för många, och att människor kommer hit till och med från Fiskars och Tenala visar väl det, säger han.
De närmaste ortodoxa kyrkorna finns i dag i Lojo, Kyrkslätt och Salo.
– Och Hangös kyrka är förstås speciell då den är den äldsta och traditionsrikaste. Nummela i Lojo fick till exempel sin för bara några år sedan, säger Fagerlund.
Även de andra kyrkorna i trakten har endast ett par decennier på nacken. Med tanke på hur unga de kyrkorna är kan det vara överraskande att kyrkan i Hangö dessutom haft en föregångare. Staden hade en ortodox fältkyrka redan på tidigt 1800-tal och senare även en fast träkyrka. De utgjorde delar av Hangö fästning men förstördes under Krimkriget på 1850-talet. Efter det behövde de många ryska badgästerna i Hangö en ny kyrka.
Fjärran men populär
Men trots en lång historia är en ortodox kyrka i Hangö ingen självklarhet. I Hangö räknar Fagerlund med att runt 80 personer bekänner sig till den ortodoxa tron.
– Något skämtsamt kan man ju säga att kyrkan ligger på helt fel plats, långt ifrån där de flesta församlingsmedlemmarna finns.
Inte heller tillsammans med Raseborg där medlemmarna uppgår till runt 150 blir antalet så stort, men kyrkans gudstjänster brukar ändå locka besökare.
– Ibland kan det till och med komma busslaster med besökare, säger Fagerlund.
Han tror att det även är själva kyrkan som lockar, och att den är helgad till de för ortodoxin mycket framträdande gestalterna Maria Magdalena och Vladimir av Kiev påverkar säkert.
– Det är också glädjande att det inte bara är ortodoxa som kommer hit. Kyrkan är öppen för alla och vi annonserar om våra ceremonier, påpekar Fagerlund.
Någon egen präst har kyrkan i Hangö ändå inte. Prästen kommer från Lojo. Även gården och kyrkan sköts främst med frivilliga krafter inom församlingen.
Nära rivning på 50-talet
Trots betydelsen i dag, både ur religiös synvinkel och som ett byggnadshistoriskt inslag, har kyrkan hotats ett flertal gånger.
– Det har varit väldigt nära att den här kyrkan inte skulle finnas, säger Fagerlund.
Först upplevde kyrkan den ryska arrendetiden på 1940-talet. Precis som resten av Hangö evakuerades och tömdes kyrkan på 10 dagar. Ryssarna tog över byggnaden, men för annat bruk.
– De ryska soldaterna var ateister. De använde kyrkan som en kultur- och nöjesbyggnad, säger Fagerlund.
Då ryssarna lämnade staden var kyrkan minerad, men kunde räddas. Efteråt fortsatte den sin verksamhet men Fagerlund vet att en del inredning, ikoner och föremål inte hittade tillbaka. Trots det finns en vacker och betydelsefull samling ceremoniella föremål och ikoner även i dagens kyrka.
Efter kriget använde även den lutherska församlingen kyrkan då den egna kyrkan återuppbyggdes. Efter det blev kyrkan rivningshotad.
– Kyrkan var i så dåligt skick, säger Fagerlund.
Till slut renoverades kyrkan och den blev klar 1958. Den gamla prästbostaden från 1898 revs däremot 1967. I dag står ett litet församlingshem på dess plats. Små nysatsningar görs då och då och kyrkan har en viktig, om än något undangömd, plats i Hangös stadsbild.
Källa: Världens ljus. Uttrycksformer för det religiösa livet i Hangö, redigerad av Birgitta Ekström.