Stadiga steg mot egen skjutbana
Kyrkslätts Skytteförening har inte haft en egen skjutbana sedan kriget. Men inom ett par år kan föreningens första banor stå färdigbyggda.
I det östra hörnet av Destias stenbrott finns ett skogsbeklätt berg. Där ska Kyrkslätts Skytteförening, KSF, bygga sina första egna skjutbanor sedan fortsättningskrigets slut. Tillsammans med Porkkalan Ampujat ska man bygga två mindre banor in i berget och en stor hall, och det ska bli Getbergets skyttebana.
– Efter att Porkalaparentesen tog slut var KSF en sovande förening, så kommunen tog över våra skjutbanor i Masaby, säger föreningens ordförande Lennart Långström.
– Kommunen har alltid låtit oss använda banorna i Masaby, och efter att de fick ny ägare år 2000 har vi också fått använda dem, men för sådana områden finns alltid andra planer.
Därför har KSF i femton år sökt ett nytt område att bygga egna skjutbanor på. Då Kyrkslätts kommun sålde marken där Masabybanorna finns klämdes det in en klausul som binder kommunen till att hitta ett lämpligt område. Nu har man hittat och reserverat det skogiga berget vid stenbrottet.
– Rent byggnadstekniskt är det inte optimalt, det blir en hel del att röja och spränga. Men vi är nöjda.
Inget buller i byn
Bullernivån är något som alltid oroat människor intill planerade banor. Tre besvär förhindrar KSF från att börja bygga direkt.
– Miljöloven har vi klara men det kom besvär från tre olika håll, så nu åker det upp till Vasa förvaltningsdomstol, säger Långström.
Där jäser ärendet åtminstone till hösten, och byggande kan inledas tidigast nästa vår, tror Långström.
– Jag förstår att folk är oroliga men de gränser vi har underskrider vi mycket. Vi har ordnat ett par invånarmöten för att förklara projektet och alla deltagare har varit nöjda. Vi har också bjudit folk att titta på banorna i Masaby och folk brukar bli förvånade över hur tyst det är.
Bullernivåerna olika
Decibelnivåerna kan gå under myndighetskraven med hela 20 decibel vid närmaste bebyggelse om allt vill sig väl. Långström påpekar att stamvägen för mycket oljud den också, ofta mer än en skjutbana.
– Då man mäter bullernivåer för en skjutbana mäter man topparna, det vill säga det decibelvärde som är högst under användning. För oss är gränsen 65 decibel och vi går under det i och med att vi bygger bullerskydd och ekodämpare.
Då man mäter vägbuller eller konsertbuller mäter man den så kallade ekvivalenta ljudnivån. Det vill säga att om ljudet ritar en kurva så är det det sammanlagda värdet som avgör, man räknar ut ett medeltal. Det kan man enligt Långström inte göra för skjutbanor, eftersom det höga ljud som kommer från en gevärssalva sker så sällan att den ekvivalenta ljudnivån blir orimligt låg.
Bakom kulisserna
De som oroar sig för bullernivån behöver alltså inte vara oroliga. KSF kommer på platsen att använda endast lågtrycksvapen med en utgångshastighet på under ljudets hastighet. Till att börja med blir det två banor som sprängs in i berget: en 25 meters pistolbana och en 50 meters gevärs- och pistolbana för rörligt mål.
– Dem spränger vi in i berget. Det ger oss möjlighet att ekodämpa väggar och bygga kulisser som skydd.
Kulisser är inom skytte ett skydd mot att skottet går upp i himlen. Alla vinklar från skottplatsen täcks med ett antal skivor som ser till att det inte blir ett förlupet skott.
– Kulisser är ganska ovanliga i Finland. Ute i Europa där de skjuter mitt i städerna har de såklart, men i Finland finns det inte överallt.
Det blir också en miljövänlig bana, då man kommer att installera så kallade blyfällor på banorna. Därmed samlas skotten in och marken överflödas inte av tungmetaller.
– Det var ett av tre villkor för att vi ska få hyra och bebygga tomten. Bullret var ett annat villkor, och kulisserna det tredje.
På ritningarna över Getberget finns också en större skyttehall inritad. En 50 meters bana för gevär, med 24 platser mot de två mindre banornas 12 och 15, planeras. Men den kommer inte genast.
– Vi bygger de två små först. Sedan ser vi när vi bygger hallen.
Vem som ska betala för kalaset är ännu inte klart. Det enda som är klart är att föreningen själv inte kan betala.
– Inte har en förening som vi sådana resurser. Men vi ska utreda alla möjligheter, och använda alla kanaler vi kan.
Behov finns
Det är inte bara KSF:s själ som suktat efter en egen skjutbana, en ny bana behövs i regionen.
– Det finns ett stort behov av skytteplatser i hela huvudstadsregionen. I Esbo finns det också banor, och i Sibbo, men det bor en miljon invånare i metropolområdet.
Också KSF och kollegan Porkkalan Ampujat, som alltså är med i projektet, har ett praktiskt behov av banan, utöver det sentimentala värdet i att ha en egen bana.
– Vi har toppidrottare som behöver träna, och alla medlemmar mår bra av att få skjuta nära hemmet. Vi kommer också att kunna ordna mindre tävlingar på banorna.
Långström hoppas banorna står klara inom några år. Det beror på förvaltningsdomstolen, som ger sitt utlåtande senast nästa vår.