Mer svenska hotar bli mindre
Den nya läroplan som träder i kraft 2016 kan leda till att finska elever i små lågstadieskolor får läsa mindre svenska i stället för mer. I Borgå rasar föräldrarna.
– Det här var inte avsikten med den nya tidigarelagda språkundervisningen, suckar Bob Karlsson på Utbildningsstyrelsen. Beslutet togs av regeringen redan 2012.
– Inte kunde vi då förutse att den tidigarelagda obligatoriska svenskan kan leda till att kommuner vill slopa den frivilliga svenskan från årskurs fyra.
Den nya läroplanen träder i kraft hösten 2016. I läroplanen ingår en bestämmelse om att det så kallade B1-språket, i finska skolor oftast obligatorisk svenska, ska påbörjas redan i sjätte klassen. I dag börjar man undervisa obligatorisk svenska i sjuan.
– Tanken är bra, säger Karlsson. Ju tidigare man börjar med nya språk, desto bättre. Barnen är mer mottagliga ju yngre de är.
I många kommuner är skiljelinjen mellan årskurs sex och sju en skiljelinje mellan en mindre lågstadieskola och ett betydligt större högstadium. I högstadiet finns det ämneslärare, i lågstadiet klasslärare.
Om lågstadieskolan behöver tilläggsresurser för den obligatoriska svenskan i sexan kan den frivilliga svenskan i fyran få stryka på foten.
Det här kan man se exempel på i Borgå där den finska utbildningsdirektören Jari Kettunen i sitt förslag till nytt språkprogram har plockat bort svenskundervisningen från den språkpalett som erbjuds eleverna som frivilligt tillval i fyran.
Lärare och föräldrar har vaknat till insikt om vad som håller på att ske och proteststormen växer.
Många väljer svenska
Alla Borgåbeslutsfattare är inte med på noterna.
Markku Välimäki, Saml, har ingen förståelse för det nya förslaget.
– Vi kan se på statistiken hur föräldrarna tänker och värderar det svenska språket i Borgå. En stor del av de finska eleverna väljer i dag frivillig svenska. Varför ska man då göra det omöjligt att välja just det språket, av de fyra alternativen som ges i dag?
SFP:s Mikaela Nylander betonar att frågan om språkval i de finska skolorna i Borgå främst måste vara en fråga för de finskspråkiga familjerna.
– Det handlar ju om deras bedömningar och val.
– Men visst har frågan också en allmänt samhällelig dimension och då frågar jag mig hur Borgå som genuint tvåspråkig stad ens kan överväga att inte erbjuda familjerna möjligheten att välja frivillig svenskundervisning för sina barn. Det är ett mycket ogenomtänkt förslag, tycker jag.
Statistiken visar att närmare 40 procent av alla finska elever i Borgå i dag väljer svenska som A-språk, går i språkbad eller väljer frivillig svenska i fyran.
– Om man gör så här stora förändringar i språkprogrammet som nu är på förslag så måste de föregås av en ordentlig debatt, säger Mikaela Nylander.