Regeringsförhandlarna ror i tjära
Regeringsförhandlarna tragglar offentliga finanser och vårdreform som om man rodde i tjära. Statsvetaren Lauri Karvonen påminner om att man är mitt uppe i de absolut svåraste frågorna.
Förra veckan serverades den blivande regeringens syn på invandringen, EU-politiken och säkerhetsfrågorna ungefär som den alerta kyparen kommer med sin bricka. Här, varsågoda! Det var fart och fläng (låt vara att många förskräcktes över innehållet i migrationsbägaren).
Inne på sin nionde förhandlingsdag presenterar tre till synes trötta partiledare de senaste framstegen i den tyngsta frågan, de offentliga finanserna med sitt sparmål på 10 miljarder euro, och, som en del av det, den ofullbordade vårdreformen man ärvde från förra valperioden. Scenen påminner om den där slashasen till servitör som aldrig dyker upp.
De senaste framstegen är minimala. Jodå, man har räknat och ritat skisser och vägkartor, men utan substans. Miljarderna har spjälkats upp i fyra lite annorlunda bitar än förut, och vårdreformen presenteras som en trestegsraket.
– Vi jobbar fortfarande med två vårdmodeller, landskapsmodellen och modellen där samkommuner har ansvaret. Vi har inget beslut än, säger den blivande statsministern Juha Sipilä (C).
I stället är man överens om de tre stegen: först ska de offentliga social- och vårdtjänsterna sättas i skick och därnäst ska finansieringen koordineras via en enda kanal med beaktande av (eller snarare med undantag för) företagshälsovården som fortfarande ska få bestå, om än med målsättning att på sikt trappas ner till enbart förebyggande.
Till sist ska valfriheten öka och utbudet bli mångsidigare. Det sistnämnda är viktigt för Samlingspartiet, men som det ser ut nu finns inga garantier för att det steget blir verklighet före nästa val. Och dessutom:
– Ambitionen är att vi ska ha oppositionen med oss i frågor som sträcker sig längre än den här valperioden, säger Sipilä.
– Låt oss inte vara ideologiska utan pragmatiska i vårdfrågan, säger Alexander Stubb (Saml).
– Just det, vården ska ordnas så att den ger bästa utdelning. Vem som producerar den är sekundärt, säger Timo Soini (Sannf).
"Väldigt klar skiss"
I ekonomiekvationens nya uppställning sväljer lådan med nedskärningar och strukturella reformer nästan halva kakan, men det är samtidigt en synvilla eftersom många konkreta frågor ligger i två lådor. Allt hänger ihop med allt, men i brist på konkretion är det bara de invigda som riktigt förstår hur.
– Vi har en väldigt klar skiss över ekonomin, för hela miljardpaketet. Vissa åtgärder ska ge omedelbar verkan, andra ska verka på längre sikt, säger Stubb.
Kalkylerna bygger på Finansministeriets prognos om en ekonomisk tillväxt på 1,2 procent per år.
– Vi kan mäta tillväxt och sysselsättning. Om de inte håller måttet verkställer vi villkorade sparbeslut, säger Sipilä.
Mycket mer sägs inte. Sipilä har inhiberat presskonferenserna för torsdag och fredag.
Förhandlarna ska jobba hela veckoslutet i hopp om att ha ett program klart på onsdag om en vecka. I så fall kan Sipilä presentera sin regering den 29 maj.
– Det är fortfarande måltidtabellen. Jag ser ingen anledning att rucka på den, men det kan dröja längre än så, säger han.
"Ingen överraskning"
Det är andra toner än för en vecka sedan då de första substansfrågorna röjdes undan snabbare än planerat. Nu går det riktigt trögt fastän hela trion håller god min. Det förvånar inte statsvetarprofessorn Lauri Karvonen vid Åbo Akademi.
– Jag är så gammal och garvad att jag vägrar tro att någon ska kunna avskaffa verkligheten, och verkligheten är svår. Vi visste att ekonomin och vården är de knepigaste frågorna, säger han.
Karvonen påpekar att vart och ett av de tre partierna berörs lite olika av de åtgärder som alla anser vara nödvändiga. Därför blir konkretiseringen av åtgärder allra svårast. Därför är det trögt före, som han säger.
– De här frågorna är svåra mellan partierna och inom partierna. De måste lurpassa på varandra och se till att ingen blir sittande ensam med Svarte Petter.
Det trappar upp kontrasten till förra veckans hurtiga tag.
– Om inte den allmänna atmosfären var så optimistisk och förväntansfull skulle alla förstå att förhandlarna får slita hårt och länge med de här frågorna. Vi ser nu en slags normalisering av processen.
Karvonen bedömer att de tre partierna sannolikt ändå kommer i mål och bildar regering.
– Allt annat vore ett misslyckande och en prestigeförlust för partierna och partiledarna. De har lagt ned mycket prestige på det här och de gör sitt yttersta. Det kan kräva tid, men än finns det tid.