Frivillig svenska försämrar för finnar
Frivillig skolsvenska skulle slå en kil mellan språkgrupperna, öka segregationen och leda tillbaka till klassamhällets språkkunskaper. Det säger forskare FNB talat med.
Det vore ett skräckscenario för finskspråkiga om riksdagen godkänner medborgarinitiativet om att göra skolsvenskan frivillig i sin omröstning på fredag, säger folktingssekreteraren Markus Österlund. Professorn i historia Henrik Meinander vid Helsingfors universitet talar om en återgång till klassamhällets språkkunskaper.
- 1809 Sverige förlorar Finland som blir en autonom del av Ryssland. Svenskan som varit majoritetsspråk i riket blir ett minoritetsspråk.
- 1840 Nationalismen och finskhetsivern frodas under 1840-talet.
- 1906 Finland får en lantdag. Hittills har två av de fyra stånden varit svensksinnade. Nu krymper andelen svensksinnade.
- 1919 Finland får ny regeringsform. I och med inbördeskriget och Ålandsfrågan är majoriteten beredd att skriva in två nationalspråk i regeringsformen.
- 1930 Svenskhatet växer till sig och språkstriderna intensifieras under 1930-talet.
- 1930 Hotet från Sovjetunionen växer och enighet krävs i landet. Språkstriderna tonas ner i slutet av 1930-talet.
- 1945 Kalla kriget får många att inse att Finland behöver Sverige och Norden.
- 1968 Tidigare äktfinnen, president Urho Kekkonen, som blivit nordist, godkänner att svenskan blir obligatoriskt ämne i skolan.
- 1995 Intresset för Norden och svenskan minskar i och med EU-medlemskapet.
- 2005 Det blir frivilligt att skriva provet i svenska i studentexamen.
- 2014 Föreningen Vapaa kielivalinta lämnar in ett medborgarinitiativ om att göra skolsvenskan frivillig och att slopa kraven på att tjänstemän ska kunna svenska. FNB
– Innan grundskolan infördes var det bara de som gick i läroverket som lärde sig svenska. Och före andra världskriget var det bara fem procent som gjorde det, påminner Meinander.
Han påpekar att den svenskspråkiga arbetarklassen i Helsingfors blivit så liten eftersom den har kunnat dra nytta av sina språkkunskaper och bli medelklass. Slopad obligatorisk skolsvenska skulle också nu gynna svenskkunniga och försätta dem som inte läst svenska i en sämre situation på arbetsmarknaden, påpekar Meinander, Österlund och Susan Sundback, professor i sociologi vid Åbo Akademi.
Om regionala experiment införs kommer de som inte läst svenska att hamna i en sämre ställning, säger Österlund och Sundback.
Ett ja till medborgarinitiativet skulle vara ett bakslag för finlandssvenskheten som helhet eftersom det redan är svårt att få svensk service och information på olika ställen, säger Sundback.
– Man kan inte tänka sig att finlandssvenskarna ska ta alla jobb där gäller att kunna båda språken, säger hon och konstaterar att finlandssvenskarna knappast ens skulle räcka till.
Stärker känslan av hot
Det skulle också vara ett bakslag för svenskans ställning och principen om lika villkor för båda språkgrupperna, säger hon. Ett sådant beslut skulle förstärka den finlandssvenska känslan av att vara hotad som språkgrupp och man skulle vända sig inåt igen, samtidigt som kontakterna mellan språkgrupperna skulle försvåras.
– De som känner sig självklart svenska skulle uppleva att det slagits in en kil mellan det svenska och det finska och de skulle känna att de inte längre är så välkomna i det här landet. Så finns det en minoritet av finlandssvenskar som är väldigt tvåspråkiga och som närmast ser på språket ur ett personligt och praktiskt perspektiv. För dem kanske det inte är så stor skillnad hur det är officiellt. Många av dem använder ändå finska i många sammanhang där man kunde ha förväntat sig svenska, säger Sundback.
Paradoxal strävan
Meinander säger att frivillig skolsvenska skulle innebära ett ytterligare steg bort från enhetskulturen. De som kan svenska kan följa med svenska medier och strömningar i Norden medan de som inte kan svenska blir utanför.
– Det är det som är paradoxen. Sannfinländarna försöker ju återinföra den gamla enhetskulturen. Men den var inte enspråkig, säger Meinander.
Han påpekar att hotet från Sovjetunionen lade sordin på 1930-talets språkstrider och fick många gamla inbitna äktfinnar att bli nordister. Till exempel president Urho Kekkonen var en äktfinne, men insåg under kalla kriget att Finland behöver Sverige. År 1968 godkände han att svenskan blir obligatoriskt ämne i grundskolan.
– Också Lauri Puntila, som grundade Finska Kulturfonden, var en rabiat äktfinne som blev nordist, säger Meinander.
Ödesfråga?
Om den obligatoriska skolsvenskan slopas kan den aldrig återinföras, säger Meinander. Det skulle även kunna öka fördomarna när finskspråkiga inte skulle komma i kontakt med svenskan ens i skolan. Ändå ser Meinander inte medborgarinitiativet som en ödesfråga för svenskheten i Finland. Ett ja till medborgarinitiativet skulle ändra lagstiftningen till att motsvara verkligheten – att det är onödigt att försöka få service på svenska, säger Meinander.
Österlund säger att en del av initiativtagarna är ute efter att göra Finland enspråkigt.
– Det är svårt att tala om Finland som ett tvåspråkigt land om inte alla läser lite av båda språken.
Han vill inte heller tala om en ödesfråga. Men:
– Det är en ödesfråga om vi finlandssvenskar sågar av den gren vi sitter på, därför att vi tror att vi skulle bli mer populära genom att göra skolsvenskan frivillig.
Kan påverka framtiden
Susan Sundback påpekar att de finlandssvenska nätverken är beroende av lagstiftningen och de garantier som ges i den.
– Om finnarna inte behöver lära sig svenska kan det hända att de politiska vindarna vänder så mycket att man börjar ända på språklagstiftningen som gjort det möjligt för oss att upprätthålla betydande institutioner och få samhälleligt stöd när det gäller lika villkor på svenska i skolor, radio och tv.
För att svenskan ska utvecklas och förnyas i takt med samhället måste svenskan vara ett språk som man kan använda i alla sammanhang, säger Sundback.
– Det måste finnas ord för allting.