Mer svenska i finska skolor
Nästa år ska de finskspråkiga skolorna i Helsingfors erbjuda modersmålsinriktad svenskundervisning. På staden tror man inte att det leder till en ström av tvåspråkiga till de finska skolorna.
I dag väljer de allra flesta tvåspråkiga familjer att sätta sina barn i en svenskspråkig skola. Så kommer det att vara också i fortsättningen, tror Marjo Kyllönen som är utbildningschef för den grundläggande utbildningen i Helsingfors.
– Vi bedömer att det här inte kommer att påverka elevströmmarna. Modersmålsinriktad undervisning kan aldrig ersätta studier i svensk skola, eftersom man bara har ett par timmar i veckan, säger Kyllönen.
110 barn som är registrerade som svenskspråkiga går just nu i finska skolor. På den svenska sidan litar undervisningschef Niclas Rönnholm på den svenskspråkiga skolans dragningskraft bland de tvåspråkiga.
– Den svenska skolan lockar och det är bra med elever även inför nästa höst. Så till den delen oroar jag mig inte över förändringen.
I praktiken är det fritt fram att välja om man anmäler sitt barn till en finsk- eller svenskspråkig skola. Anmälningsbrevet kommer på det språket som barnet är registrerat på, men förutsatt att barnet har tillräckligt bra språkkunskaper kan man anmäla barnet till en skola på det andra officiella språket.
Två timmar i veckan
Undervisningen i modersmålsinriktad svenska ska inledas vid Kaisaniemen ala-aste höstterminen 2016. Detaljerna är fortfarande oklara.
Följer man modellen för A-språk innebär det att barnen börjar läsa svenska i klass tre men just nu lutar det åt att man börjar redan i första klass, säger utbildningschef Marjo Kyllönen.
Antalet timmar i veckan är tänkt att vara två fram till femte klass för att därefter stiga till tre.
Det var SDP:s fullmäktigeledamot Thomas Wallgren som i maj lämnade in en motion om ärendet. Han berättar att han själv har två barn, varav den ena har gått och den andra går i finsk skola.
– De har ju tråkigt på svensktimmarna. Modersmålsinriktad finska erbjuds redan ganska bra i de svenska skolorna, så det här är en bra sak, säger Wallgren.
Undervisningen ska också erbjudas på distans så att andra tvåspråkiga barn än de i Kajsaniemiskolan kan delta i undervisningen.
SFP positivt inställt
Johan Ekman (SFP) som är ordförande i utbildningsnämndens svenska sektion ser bara möjligheter och inga hot i den bredare svenskundervisningen.
– Det är jättebra. Det måste finnas så många olika sätt som möjligt att lära sig svenska, säger han.
– Jag tror inte att vi ska tänka på det här i formen av ett hot, om man förbättrar möjligheten att studera svenska. Det är ett ideologiskt fel och att skjuta sig själv i foten.