Trådlöst i lågstadiet väcker glädje och oro
Alla skolor i Raseborg ska ha trådlöst nätverk, också lågstadierna. I Fiskars har skolan nyligen fått tio basstationer installerade, en del i klassrummen.
RASEBORG Inne i lågstadiet Fiskarin koulu bär Bill Talling omkring på en stege. Elteknikern från Ekenäs Energi har installerat trådlöst nätverk, och börjar nu vara klar med sitt arbete.
Resultatet är tiotals meter nydragna kablar, som går till sammanlagt tio små lådor uppe i taket.
De är så kallade basstationer och sänder ut signaler, mikrovågor, som gör det möjligt att surfa trådlöst.
Eftersom väggarna i den här skolan är bastanta har flera stationer placerats inne i klassrummen, annars skulle signalen från enheten inte gå fram.
– Eleverna har varit glada när de kan använda nätet, i synnerhet sexorna som snart ska till högstadiet där de ska använda datorer oftare. Hos lärarna är reaktionerna blandade, säger Talling.
Han tar inte ställning till för- och nackdelar med trådlöst nätverk i skolor. Han påpekar flera gånger att han bara utför det arbete som staden beställt.
Ogillar trådlöst nät
En som däremot tar ställning är Fiskarsbon Olli Tammilehto. Han har barn i lågstadiet och ilsknade till när han av sin åttaåring fick höra att de fått en manick uppe i taket i klassrummet.
Tammilehto skrev en insändare i tidningen Etelä-Uusimaa där han hänvisar till forskning om att strålning från trådlöst nätverk är ohälsosam. Han ogillar att barn ska tillbringa många timmar i närheten av basstationerna och nämner att en del skolor i England, Frankrike och Kanada har monterat ner sina trådlösa nätverk.
– Det här kom som en blixt från en klar himmel. Trådlöst nätverk tvingas på barnen utifrån.
Tammilehto är inte emot att unga använder datorer. Men han tycker staden borde satsa på fasta förbindelser till apparaterna.
Att statliga Strålsäkerhetscentralen (Stuk) inte ser någon fara med trådlösa nätverk är han skeptisk till. Tammilehto tror att centralen fram för allt ser till teknologi-industrins intressen, något som emellertid är svårt att föra i bevis.
Telefoner värre
Nina Kari är it-pedagogisk stödperson i Raseborg. Hon säger att staden följer Strålsäkerhetscentralens rekommendationer när det gäller strålning och barn.
Hon konstaterar samtidigt man inte ska sticka under stol med att det handlar om strålning. Men man ska skilja på strålningens styrka.
De telefoner som en del elever bär nära kroppen kan ger betydligt starkare strålning än basstationen i klassrummet.
Nina Kari nämner också den kommande nya läroplanen som ska börja användas hösten 2016.
Den är ännu inte färdig, men ett utkast finns på Utbildningsstyrelsens webbplats. I det står att eleverna ska ha digital kompetens. De ska bland annat lära sig att använda informations- och kommunikationsteknik på ett ansvarsfullt, ergonomiskt och tryggt sätt. Eleverna ska också lära sig att använda tekniken som hjälpmedel i informationshantering och i undersökande och kreativt arbete.
Läroplanen är en slags regler som skolorna ska följa.
Minimal exponering
Raseborgs bildningschef Robert Nyman hänvisar också till Strålsäkerhetscentralen.
– Enligt deras information är exponeringen av strålning minimal.
Han säger att bildningsverket trots den här informationen eventuellt listar vad skolpersonalen kan göra för att minska på strålningen. Man kan till exempel be eleverna sätta sina mobiler och pekplattor i flygplansläge.
Nyman hoppas skolorna uppmuntrar de unga att använda den teknologi som finns.
– Vi ska förbereda barnen för framtiden, inte använda gårdagens arbetsmetoder och redskap.
Utmaningen för lärarna är bland annat att få de unga att använda sina apparater till inlärning, inte till att spela med.
Knapp information
Rektor Katri Pailos i Fiskars har en basstation installerad i taket i sitt arbetsrum. Hon tar inte ställning till det trådlösa nätverkets eventuella hälsorisker. Däremot tycker hon det är viktigt att alla får säga sin åsikt och blir hörda.
På frågan om personalen fått information om strålning och om ergonomi när det gäller den nya tekniken svarar hon nekande.
– Vi har inte heller fört någon diskussion om för- och nackdelar med pekplattor respektive bärbara datorer.
Viktigt eller oviktigt?
Den som söker information om datorer, mobiler och strålning stöter på många olika åsikter. Under arbetet med den här artikeln har tre inställningar utkristalliserat sig. Den första är att strålning är ofarlig och att frågan därför är onödig att ta upp. Det kan väcka obefogad oro. Den andra inställningen är att alla ska få lufta sina tankar. Den tredje är att ämnet är viktigt och inte slutbehandlat.
VN frågar Olli Tammilehto om han tror en artikel i tidningen skapar panik.
– Det har skrivits mycket om miljögifter och kemikalier i livsmedel och det har inte lett till panik. Däremot gör folk kanske andra val, svarar han.
Tammilehto har tagit initiativ till en diskussion om strålning och barn. Tanken är att den lokala Hem och skola-föreningen ordnar evenemanget inom en snar framtid.
Stuk rekommenderar att barn ska begränsa användningen av mobiltelefoner. Motiveringen är bland annat att det finns ganska lite forskning i ämnet och det är svårt att få mera information.
Etiken sätter gränser för vad man kan göra. Stuk har inga klara bevis för att användningen av mobil är farlig. Stuk konstaterar i alla fall att barn är i en speciell situation eftersom deras hjärnor utvecklas ända upp till 20-års ålder.
Uppkopplad i skolan
Trådlösa lokala datornätverk (WLAN) används för att koppla datorn trådlöst till exempel till internet. Mikrovågor överför informationen.
Alla ska ha. Raseborg har som mål att de flesta skolorna i staden ska ha trådlösa nätverk nästa år.
Stadens tre gymnasier och sex av lågstadieskolorna har redan trådlöst nätverk.
Lågstadiet i Svartå och i Bromarv måste få fiberkabel till skolhuset först.
Ekenäs Energi gör installationsarbetet. Källa: bl.a. Radiovågor i vår miljö. Strålsäkerhetscentralen 2009.