Ny stadsdel skall rymma 1 400 Karisbor
Svedja träsk och vidsträckta skogsmarker som ger goda möjligheter till rekreation, är klara trumfkort då stadsdelen Karis västra tätort stegvis byggs ut för upp till 1 400 nya inflyttare.
RASEBORG Bullret från järnväg, vägar och industri utgör enligt stadens planläggningsarkitekt Aija Aunio problemet framför andra i det 658 hektar stora område för vilket en översiktlig delgeneralplan just nu håller på att ta form.
Ett planutkast, liksom ett program för deltagande och bedömning, var förra veckan uppe till behandling i planläggningsnämnden i Raseborg.
Men bl.a. ärendets omfattning gjorde att nämnden valde bordläggning, i stället för att omgående anhängiggöra planprojektet och föreslå att utkastet läggs fram till påseende.
Till fortsatt behandling tas frågan vid nästa sammanträde.
Klar nästa år
Den kommande delgeneralplanen för Karis västra tätort har sitt upphov i ett tidigare initierat planprojekt med fokus på Brandal-området – där blev buller en stötesten – och framför allt i en strävan att råda bot på bristen på egnahemstomter i närheten av Karis.
Under nästa år hoppas Aija Aunio att projektet skall avancera fram till en färdig delgeneralplan.
Men redan innan man hunnit så långt, blir det aktuellt att börja detaljplanera.
"Bara att fortsätta"
Östligaste delen av det område som delgeneralplanen omfattar har tidigare detaljplanerats. På bland annat affärsområdena i Läpp är detaljplaneändringar aktuella.
Härnäst i tur för detaljplanering, inför den första utbyggnadsfasen, kommer delområdet kring Svedja träsk att stå.
– I fjol byggde man en tunnel under järnvägen i Svedja. Den är tillräckligt bred, dessutom finns där en separat tunnel för gång- och cykeltrafik.
– Nu är det bara att fortsätta på norra sidan av järnvägen, förklarar Aija Aunio varför man tänkt sig att inleda utbyggnaden just där.
Vill det sig väl, kan startskottet för det konkreta utbyggnadsarbetet gå åren 2016–2017.
Mest stadens mark
Ett stycke norr om Svedja Träskvägen och det gårdscentrum som ligger närmast järnvägen, har en ny väg ritats in från Ärtsvedsvägen fram till träskets norra sida. Längs den här nya vägen har reserveringar för bostadsbebyggelse – fristående småhus, men också tätare bebyggelse i form av kedje- eller radhus - ritats in.
Den nya vägen slutar vid ett större, sammanhängande kvartersområde för fristående småhus norr om träsket.
Ser man till helheten, är det här i grannskapet av Svedja träsk som förändringarna i delgeneralplanens kölvatten kan förväntas bli störst: orörd natur får vika för bebyggelse.
Här liksom i flera andra delar av planområdet är staden den största markägaren.
Men längs Ärtsvedsvägen finns en del privatägda fastigheter. De berörs av kommande förändringar, men har i gengäld tänkts få ett tillskott av byggrätt.
Dagis och invånarpark?
Också den populära badstranden vid Svedjaträsket kommer att beröras, Aija Aunio förutser vissa olägenheter på grund av byggverksamheten i området då den väl kommer i gång.
Men i ett litet längre perspektiv ser det annorlunda ut:
I grannskapet finns en PL-reservering för närservice med byggrätt nog för ett daghem.
Och en angränsande VU-reservering (rekreationsområde där man kan bygga idrottsanläggningar) möjliggör utveckling till någon form av rekreationscentrum vid träsket - varför inte en anläggning som sammanför gamla och unga i tecknet av olika aktiviteter?
Konceptet med en invånarpark har blivit mycket populärt i Masaby, vet Aija Aunio, som fram till i vintras jobbade som planläggningsarkitekt i Kyrkslätt där hon också fortfarande bor.
1 390 nya Karisbor
Också i andra delar av planområdet finns betydande reserveringar för olika former av bostadsbyggande.
Småskaligt byggande, inga flervåningshus .
Sammanlag är det fråga om drygt 64 000 kvadratmeter byggrätt, ungefär två tredjedelar därav för fristående småhus.
Som mest talar kalkylerna om 1 390 nya invånare i Karis västra tätort, utöver dagens drygt 700.
Förutom järnvägen och de större vägarna, genererar industri i området buller.
Den här problematiken har man i planläggningen tacklat med hjälp av skyddszoner, med plats för bullerplank eller ljuddämpande växtlighet, men också via placering och utformning av bebyggelse:
Exempelvis vid Albackavägens anslutning till Ekenäsvägen och längs skyddszonen väster om Bäljars utvidgade industriområde har reserveringar som möjliggör rad- eller kedjehus ritats in. Tanken är att här kunna utnyttja själva huskropparna som bullervall, låta dem avskärma gårdarna som med andra ord kommer att ligga på den tystare sidan, förklarar Aija Aunio.
Plats för närbutik
Där Albackavägen svänger norrut från järnvägen, har en reservering för närservice gjorts. Likaså ett stycke norröver, där den tänkta nya matargatan mellan Västra omfartsvägen-Fraktarvägen och Albackavägen förgrenar sig.
Det här innebär nu inte att man räknar med tre daghem, utan att man vill ha alternativa möjligheter då planläggningen går vidare.
Bortsett från detaljplanerna i Läpp-området, upptar utkastet bara en reservering för någon form av detaljhandel. I hörnet av Fraktarvägen och den kommande matargatan har anvisats 600 kvadratmeter byggrätt, det skall förslå för en närbutik.
I övrigt är det tänkt, att invånarna i förorten skall lita till servicen i Karis centrum.
Vid vägskälet
Söder om Albackavägen, vid Ekenäsvägen där en liten väg leder in till ett sandtag på södra sidan, har två mindre företagstomter ritats in.
Helt annan är skalan på de arbetsplats- och industriområden som placerats längst i väster, vid anslutningen mellan Ekenäsvägen och riksväg 25.
Förverkligas planen här till fullo i enlighet med utkastet, betyder det att fastigheten där Kodin tavaratalo verkar får sällskap av ett byggnadsbestånd på sammanlagt ca 50 000 kvadratmeter.
– Tomterna där kan lämpa sig för företag som behöver stora lagerutrymmen, konstaterar Aija Aunio.
En utbyggnad av det här området förutsätter inte bara att markägaren i princip är med på noterna, utan också beredd att ta på sig en del av kostnaderna för vägar och kommunalteknik.
För att få till stånd säkra och fungerande vägförbindelser, som också tar hänsyn till planerna på riksvägsavsnitt med omkörningsfiler, krävs en satsning på ett nät av parallellvägar.
Kodin tavaratalo skulle man i fortsättningen nå via en väg som utgår från Ekenäsvägen, och förbindelsen mellan riksvägens bägge sidor skulle säkras med en underfart i grannskapet av affärsfastigheten.