Hög skatt ger negativ signal – men i bästa fall service
Vilken signal ger Raseborg med att höja skatten till högsta nivån i landet? Vad blir följden? Och räddas servicen – eller blir det sämre service och högre skatt?
I en invånarenkät som Raseborg lät göra i början av året ansåg nästan 40 procent att en skattenivå på 22 procent och en något lägre servicenivå är att föredra framom nuvarande skattenivå och en betydligt lägre servicenivå.
Det var 1182 invånare som svarade på enkäten.
En skattehöjning var aktuell redan i fjol, men majoriteten av beslutsfattarna beslöt då att hålla kvar nivån 21 procent. Det väckte en hel del protester eftersom man befarade att följden blir försämrad service och nedskärningar. Bland annat föddes en Facebook-grupp med namnet Jag vill betala mera skatt i Raseborg, men den fick aldrig riktigt vind i seglen.
Nu är höjningen ett faktum, från nästa år är skatten 22 procent.
Olika grupper
Hur man ser på skattehöjningen beror delvis på vad man representerar för befolknings- eller yrkesgrupp, men naturligtvis varierar åsikterna också individuellt.
Viktor Leivo, som är en ung företagare i Karis, är intresserad av samhällsfrågor och har bekantat sig med olika jämförande studier av kommuner.
Han påpekar att ingenting tyder på att de kommuner som har högsta skatteprocenten också har den bästa servicen.
– Jag tycker man med skattehöjningen gör staden mindre attraktiv. Vi borde få hit mera jobb och mera folk, men med en skattehöjning blir signalen negativ. Om stadens skatteprocent låg någonstans i mitten skulle det inte märkas så bra, men när man är högst upp kommer ju alla att märka det. Då påverkar det, säger han.
Kortvarig hjälp
– En skattehöjning hjälper upp situationen bara för en stund. Lätt blir det så att man tvingas höja sedan igen om ett år, säger Viktor Leivo.
– Vi har ju också mycket folk här som pendlar till jobbet. När resorna kostar en hel del och skatten dessutom höjs, kan det leda till att de börjar jämföra vad det skulle kosta att bo annanstans.
Leivo betonar också följdeffekterna. När folk har mindre pengar att röra sig med, spenderar de också mindre. Det kan till exempel innebära färre biltvättar eller annan service som företagarna erbjuder, säger Leivo som har företaget Auto-Spa.
I stället borde staden göra som företagen är tvungna att göra när utgifterna är för höga: Effektivera verksamheten.
Långsiktighet krävs
Kim Björklund, som är pendlare och pappa till tre barn i daghems- och skolådern, kan acceptera en skattehöjning om den rättar till den ekonomiska situationen.
Men om lånebördan förblir stor och man inte kan nå bättre balans på sikt, leder skattehöjningen inte till önskat resultat.
– Jag hoppas att man går in för en klar långsiktig ekonomisk planering, säger Björklund som också påpekar att man med att höja en redan från förut hög skatteprocent ger en negativ signal.
Locka invånare
Målet bör vara att locka nya invånare till Raseborg och vända den negativa trenden. På den punkten har skolnätet stor betydelse. Att till exempel på en ort som Fiskars, där man satsar på trivsel, hota med att dra in skolan motverkar målet, anser Björklund.
– Men man kan inte fortsätta att leva över sina tillgångar och några enkla lösningar finns inte. Hittills har man sagt att kommunfusioner ska hjälpa upp situationen, men av allt att döma är det inte så.
Som en positiv följd av kärva tider nämner Björklund ett större frivilligt engagemang, till exempel i barnens skolor, daghem och hobbyverksamhet.
Hemservice viktigast
Som ordförande för äldrerådet ser Stig Nyberg i Tenala på skattehöjningen ur de äldres synvinkel.
För personer med små pensioner är utslaget av höjningen inte så stor, resonerar han. Då är bibehållen service viktigare.
– Om servicen kan behållas är det acceptabelt att skatten höjs. Bara inte avgifterna också höjs. En tia till för till exempel hembesök har extra stor inverkan för åldringar med liten pension. I glesbygden hör hemservicen till det allra viktigaste, säger han.