Utsikt över Kautokeino i Nordnorge. Foto: Lehtikuva

Allt fler funderar på att flytta till Europas Kuwait

Den ökande välfärden i Norge – som också kallas Europas Kuwait – syns överallt. Olika ställen fräschas upp, byggandet är livligt och norrmännen kör stadsjeepar, men inte för att vägarna är dåliga.

Den ekonomiska tillväxten som bygger på olja och gas har skapat massvis med nya jobb i Nordnorge och det är svårt att hitta arbetstagare. Allt fler finländare har börjat fråga efter de norska jobben.

– Vi har fått mycket fler förfrågningar från olika håll i landet än på länge, säger Pertti Tikkala, Eures-sakkunnig på Lapplands arbets- och näringsbyrå.

Euresnätverket betjänar arbetssökande som vill åka utomlands.

De försämrade sysselsättningsutsikterna i Finland ökar intresset för att söka sig utomlands. Dessutom är den högre lönenivån i Norge lockande.
Tikkala träffade nyligen sina nordiska kolleger i Narvik i Norge. Han säger att det råder stor brist speciellt på ingenjörer, sjukskötare, hälsovårdare och professionella kockar. De kommande årens investeringar i olja, gas och byggen ökar på trycket.

Den norska kollegan påpekade dock att företag lagts ned också i Norge och att arbetslösheten stiger. Men arbetslösheten i hela landet är bara 2,8 procent.


Bra tid att åka

Överdirektören Pirkko Saarela på Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral säger att det finns upp till 15 000 lediga jobb i Nordnorge.
– Norge kan vara en bra möjlighet nu när vi har hög arbetslöshet. Arbetslösheten i Lappland är redan över 16 procent, säger hon.

Hon uppmanar speciellt yrkeskunniga unga att kolla utbudet i Norge, även om det medför en risk att de stannar där.
– Det lönar sig att åka dit och skaffa arbetserfarenhet och tjäna pengar i väntan på att situationen här blir bättre. När man jobbar i Norge får man också kontakter med det lokala näringslivet, vilket kan hjälpa finländska företag att ro hem norska projekt. Det vore en strålande extra bonus, säger Saarela.

Diskussionen om den obligatoriska svenskan förstår Saarela inte. De som kräver att svenskan ska göras frivillig har inte alls förstått de möjligheter till exempel Norge erbjuder, säger hon.

– Bristande språkkunskaper verkar vara det största hindret för att åka till Norge. Man borde ha ens hjälpliga språkkunskaper. Norrmännen förstår nog vår kantiga skolsvenska riktigt bra. De vill inte använda engelska som arbetsspråk.


Jobbar i grannlandet

Ingen har en klar bild av hur många finländare som jobbar i Norge. Någon enhetlig statistik förs inte. Någon information om det finns inte heller i Utsjoki trots att en stor del av Utsjokiborna jobbar i Norge. Men arbetslösheten, som är lägst i Lappland, skvallrar om något.

– Det är svårt att föreställa sig hur kommunen skulle se ut utan Norge. Arbetslösheten är nu 9,1 procent och 90 procent av de arbetslösa är män. Norge verkar sysselsätta framför allt kvinnor, säger Utsjokis t.f. kommundirektör Vuokko Tieva-Niittyvuopio.

Hon säger att det norska utbudet på jobb är en stor fördel, men samtidigt har det försämrat tillgången till samiskkunnig arbetskraft. Av invånarna på knappa 1 300 personer har 47 procent samiska som modersmål. Lediga tjänster har inte blivit tillsatta för att det är svårt att konkurrera med lönerna i Norge.

Tieva-Niittyvuopio ser ändå Norge som en stor möjlighet som kan vända på den dåliga trenden i kommunens invånarantal.
– Folk som vill jobba i Norge skulle kunna bosätta sig i Utsjoki, säger hon.