Foto: Lehtikuva

Svårt för sexuella minoriteter i kristna frikyrkor

Den som tillhör en sexuell minoritet och samtidigt är med i någon av Finlands kristna frikyrkor har ofta svårt att bli accepterad i gemenskapen. Det förekommer allmänt att sexuella minoriteter ombes att hålla igen med "beteendet", som det ofta kallas.

Trots att homosexuella inte nödvändigtvis automatiskt utestängs lämnar de ofta kyrkan. Den allmänna frikyrkliga attityden är negativ.

Pingströrelsen är störst av de kristna frikyrkorna i Finland. Bland de andra märks Finlands frikyrka (SVK, internationellt EFCF), metodistkyrkan, adventskyrkan och baptistkyrkan. Sammanlagt har de ungefär 70 000 medlemmar.
– I alla frikyrkliga samfund lär man ut traditionell, kristen äktenskapssyn. Homosexuella anställda godkänns inte, säger Pasi Runonen som är ordförande för det frikyrkliga rådet i Finland, SVKN.
Rådet är en samarbetsorganisation för frikyrkor och har inte märkt av något behov för att se över de homosexuellas situation.

Runonen sitter i ledningen för Finlands finska metodistkyrka. Han känner inte till en enda medlem som tillhör sexuella minoriteter. Kyrkans officiella linje är att den som har fallenhet för homosexualitet inte behöver leva ut den. Att vara med i kyrkan går för sig.
– Tron kan ändra på saker vid behov, säger Runonen.

"Beteende"

Forskaren Jussi Sohlberg på Kyrkans forskningscentral uppger att många av de frikyrkliga rörelserna ofta talar om att bota eller omvända homosexuella.
– Homosexualitet ses som en typ av defekt. Ofta tror man att det finns en möjlighet att tillfriskna från den, säger Sohlberg.
Forskningscentralen som han jobbar för lyder under evangelisk-lutherska kyrkan.

Föreningen Aslan, som fått publicitet för sina seminarier där homosexuella "botas", har många före detta ledande frikyrkliga som medlemmar.
Finlands frikyrka uppger att pastorn eller själavårdaren bara tar upp sexuell läggning på medlemmarnas egen begäran. I så fall skulle de rekommendera att försöka hålla sig undan från homosexuellt beteende.
– Om människan uppger önskan att leva enligt sin religiösa övertygelse får hon stöd, säger kyrkosamfundschef Hannu Vuorinen.

Trots att de frikyrkliga samfunden i princip känner empati för alla medlemmar kan det krävas vissa insatser för att få fortsätta vara medlem.
– Om homosexuellt beteende blir uppenbart lyfts frågan om medlemskapet upp, säger Kalervo Aromäki som leder Finlands adventkyrka.

Pingstkyrkan i Finland och dess verksamhetsledare Esko Matikainen klassar homosexualitet som en moralfråga.
– Människan måste hitta en lösning på om hon vill se sig som annorlunda eller bestämma sig för att hålla sig borta från den typen av förhållanden, säger Matikainen.
Enligt honom blir ingen avskedad från församlingen, men han ser inte heller någon möjlighet för någon som "öppet driver homosexualitet" att vara kvar.
Pingstvännerna är indelade i många olika kyrkor, så alla tillhör inte samma kyrka som Matikainen.

Varierande åsikter

Forskaren Sohlberg uppger att det bland frikyrkornas församlingsmedlemmar också finns många som är mer positivt inställda till sexuella minoriteter. Tapio Lohikko som är pastor i Tammerforsförsamlingen inom Finska baptistkyrkan säger att han tidigare sett på saken i svartvitt, men har ändrat sina åsikter. Hans församling är störst inom baptistkyrkan och han uppger att frågan varit svår.
– Om någon i församlingen levde öppet i ett dylikt förhållande skulle det väcka ganska stor förundran. Jag förstår dem, för undervisningen och uppfostran har varit sådan att inställningen är negativ, säger Lohikko.
Han ser frågan om eventuella homosexuella medlemmar som närmast teoretisk.
– Vi har inga sådana personer bland våra medlemmar. Vi har inte ens tongångar om att man borde ha tänkt på detta inom rörelsen, säger Lohikko.