Ekenäsborna Sebastian Björklund, Nicole Kinnunen, Anita Westerholm och Selma Moring för de ungas talan genom sitt engagemang i ungdomsfullmäktige.

Ungdomar vill ha mer synlighet

Stadens nya ungdomsfullmäktige har tillträtt och ledamöterna är nu redo att börja kämpa för att få sin röst hörd i kommunen. Den första och största utmaningen är att ge fullmäktige tillräcklig synlighet.

– Ungdomarna i kommunen måste få veta vad vi gör och att vi över huvud taget finns, säger Anita Westerholm, ordförande i Raseborgs ungdomsfullmäktige.

Hon har suttit i fullmäktige ända sedan 2009 och vet att ungdomsfullmäktige kan göra mycket bara viljan finns.

– I år ska vi bli mera politiskt aktiva och inte bara satsa på evenemang för ungdomar. Vårt mål är att få sitta med i stadens nämnder, kanske inte med direkt beslutandemakt men vi vill åtminstone ha bättre insyn i vad som händer i kommunen, säger hon.

Selma Moring, Nicole Kinnunen och Sebastian Björklund är överens med Westerholm. De sitter alla med i ungdomsfullmäktige för första gången och de är ivriga att få vara med och påverka.

– Vi vill vara med och säga vår åsikt redan från början då besluten diskuteras. Det är ingen idé att staden frågar vad vi tycker då ett beslut i praktiken redan är fattat, säger Moring.

I ungdomsfullmäktige sitter femton ledamöter, men av dem är största delen Ekenäsbor. Från Karis finns bara en representant och Pojo har inte en enda. Björklund tror att den ojämna fördelningen beror på att ungdomarna inte vet tillräckligt mycket om ungdomsfullmäktige.

– Det första vi ska göra är att besöka alla skolor i kommunen, både finsk- och svenskspråkiga och presentera oss och berätta vad vi gör, säger han.

Då ungdomsfullmäktige valdes under ungdomsparlamentet i slutet av september blev alla intresserade invalda. Det fanns ingen konkurrens om platserna.

Moring och Kinnunen säger att de måste ta reda på vad skolungdomarna tycker för att kunna representera dem och föra vidare deras åsikter.

– Kanske gör vi någon form av enkät eller liknande som eleverna får fylla i då vi besöker skolorna. Det viktigaste är ändå att folk vet att vi finns, säger Westerholm.