Salo sparar på nästan allt

Nokias nedskärningar i Salo märks naturligtvis även i stadens kassa. Antalet kommuninvånare med goda inkomster har minskat och tidigare års goda skatteintäkter är ett minne blott.

– Nästa år går det i snitt en miljon euro från stadens konto varje dag, och på plussidan får vi in hundratusen euro mindre. Det betyder att vi borde låna 36 miljoner, säger stadsdirektör Antti Rantakokko.

I år är stadens underskott nästan lika stort, men ungefär hälften av det täcks med eget kapital. Men snart är spargrisen tömd och nya underskott lappas med lån.

Rantakokko presenterade sitt budgetförslag för nästa år på onsdagen. Dessutom behandlades de ekonomiska utsikterna fram till 2016. Då är det tänkt att budgeten ska vara i balans.

– Det här är inte precis någon valbudget, sade Rantakokko om de många dystra nyheter som ingår i budgeten.

Många försämringar

Konkreta försämringar som drabbar Saloborna i den nya budgeten är bland annat att simhallsavgiften höjs, olika avgifter som staden uppbär skärps och skatteprocenten höjs med 0,25 procentenheter till 19,75 procent.

Dessutom sparar man med hyvelmetoden nästan överallt. Bland annat blir skolmaten enklare. Plogningen och sandningen under vintern minskas. Stadens personalutgifter har redan minskats och mer är att vänta.

För tillfället är stadens ekonomi inte exceptionellt dålig. Nästa år har staden skulder på cirka 2 200 euro per invånare, vilket är nära kommunernas genomsnitt. Men från nästa år framåt ökar skulderna årligen så att de är högre än snittet. Ännu för några år sedan var Salos skulder klart mindre än snittet.

I Salo räknar man med att staden inom de närmaste åren kommer att fylla många av kriterierna för en kriskommun.

Men det finns hopp. Rantakokko kunde berätta att stadens förhandlingar för att locka nya företagare att etablera sig i staden har börjat lovande.