Kostnaderna sjönk inom social- och hälsovården

Kommunen har lyckats spara in på social- och hälsovårdskostnader, vilket är goda nyheter med tanke på kommunens budget. Men samtidigt väcks frågan om vad besparingarna betyder för invånarna.

I ett land där kommunerna tampas med resursbrister inom alla sektorer är besparingar alltid positiva nyheter. Kyrkslätts kommun har för tredje året i rad (jämförelsen utförd från och med 2009) lyckats krympa på kostnaderna för social- och hälsovården. I år kom man ner med dryga två procent jämfört med året innan.
– Det är en stor minskning. Som jämförelse kan nämnas att det endast var två andra kommuner som lyckades minska på sina kostnader. I medeltal steg kommunernas social- och hälsovårdskostnader med över två procent, säger Kyrkslätts grundtrygghetschef Liisa Ståhle.

Var sparar Kyrkslätt?

Samtidigt väcks frågan om vad besparingarna betyder för den enskilda Kyrkslättsbon. Exempel på besparingar som gjorts hastigt och kortsiktigt med tråkiga följder finns i många kommuner. Men enligt Ståhle är Kyrkslätts kommuns besparingar gjorda med långsiktiga mål i åtanke.
– Besparingarna har gjorts efter noggranna analyser. Vi har sett över verksamheten och bedömt vad vi behöver utveckla.
Områden som inte fungerat har omorganiserats så att de bättre motsvarar dagens krav.
– Till exempel akutmottagningen har setts över så att sjukvårdaren först träffar patienten och bedömer vårdbehovet. Vi har också planerat om personalstyrkan efter vilka veckodagar och vilka tider på dygnet det finns mest behov.
Jämfört med övriga kommuner har Kyrkslätt lyckats spara stort på barnskyddsverksamheten. Här är kostnaderna fyrtio procent lägre än i andra kommuner i jämförelsen.
– Det är resultatet av ett långsiktigt arbete och systematiskt utvecklande. Vi har försökt undvika dyra institutionsvårdplatser och satsa på kompetent och behörig personal, något vi i dag är stolta över att ha. På det här sättet har vi lyckats hålla kostnaderna nere.
Besparingarna har också genomförts gradvis.
– Vi har till exempel minskat på mängden vårdplatser för äldre, men det har gjorts på ett humant sätt och efter hand.
Förutom besparingarna har omorganiseringen medfört andra positiva resultat. Till exempel kötiden för att få en icke-brådskande läkartid har gått ner från tjugofem dagar till sjutton. Det här är en låg siffra, jämfört med andra kommuner. Grannkommunen Esbo har en kötid på över trettio dagar.

Frisk kommun

De goda nyheterna till trots finns det mörka moln på horisonten. Jämfört med resten av landet är befolkningen ung, men enligt Ståhle måste vi räkna med att den inom 10-15 år åldras. En annan stor utmaning är den stora andelen sysslolösa under 25-åringar.
– Den är orimligt hög i vår kommun jämfört med övriga Finland. Här behövs mer resurser. Vi måste följa upp de unga som lyfter utkomststöd och se till att de inte fastnar på den vägen och erbjuda arbete eller studieplats åt dem. Psykvården behöver också mer resurser.
Kyrkslätt är också en kommun som ständigt växer vilket betyder att social- och hälsovården på sikt kommer att behöva mera pengar. Men det positiva för kommunen är att befolkningen här är frisk.
– Prevalensindexet i Kyrkslätt ligger på 80. Hela Finlands medeltal är 100, men det finns kommuner med en siffra på 130, säger Ståhle.