Frimurarna lockar fler med i leden
Logebröderna vill berätta om sin verksamhet och samtidigt få nya medlemmar. S:t Johanneslogen S:t Augustin presenterade sig i Kyrkslätt i onsdags.
KYRKSLÄTT Frimurarna har valt en öppen linje och berättar gärna vad de håller på med. Något hemlighetsmakeri handlar verksamheten definitivt inte om, säger Anders Stenbock som är ordförandemästare för S:t Johanneslogen S:t Augustin.
– Också vår matrikel är offentlig. Vem som helst kan bläddra i den och se vem som är medlem, säger Stenbock som i onsdags presenterade sin loge under en öppen information i Porkalasalen i Kyrkslätts bibliotek.
Med var också ordensbröderna Fredrik Elgh, Robert Lindqvist och Jerker Hedman, Kyrkslättsbor liksom Stenbock.
Logens verksamhetsområde omfattar huvudstadsregionen inklusive Sibbo i öst och Kyrkslätt och Sjundeå i väst.
– Kyrkslätt och Sjundeå är klart underrepresenterade när det gäller antalet medlemmar. Det här är ett sätt för oss att komma ut och informera om vad vi sysslar med, säger Stenbock och berättar att liknande tillställningar ordnats flera gånger i Helsingfors.
I onsdags dök dock endast en intresserad upp, en man som den här gången inte vill flagga med sitt namn i tidningen.
Ska rekommenderas
S:t Augustin hör till Svenska Frimurare Orden – så skriver den traditionellt sitt namn – och dess principer bygger på kristen grund.
– Det betyder inte att det religiösa har en särskilt framträdande roll. Man behöver inte tillhöra kyrkan, men man måste ha en kristen livssyn.
Medlemmarna bör vara minst 21 år gamla och råda över sig själva, som reglerna säger. Den som önskar ansluta sig ska rekommenderas av två medlemmar.
– Jag har ännu inte varit med om att någon inte tagits in.
- S:t Johanneslogen S:t Augustin grundades 1756, men verksamheten låg nere under ryska tiden 1809–1923 då den var förbjuden. Logen startade på nytt 1923 och är en del av Svenska Frimurare Orden som verkar i Sverige och Finland. Storkapitlet i Finland har 17 enheter på 11 orter och totalt cirka 1 400 medlemmar. S:t Johanneslogen Axel Gabriel Leijonhufvud med säte i Ekenäs startade 2005.
- S:t Augustin var den första frimurarlogen för Finland och den stiftades i Stockholm. På 1700-talet var Sveaborg en viktig plats för frimureriet.
- Majoriteten av frimurarna i Finland hör till Storlogen för fria och antagna murare i Finland, som också har några loger som verkar på svenska.
- Det nutida frimureriet utvecklades på 1600-talet och den första storlogen grundades 1717 i London. Det finns cirka 6 miljoner frimurare i världen.
Självkännedom
Frimurarna lyfter fram den personliga utvecklingen som det viktiga i verksamheten. Sin självkännedom bygger medlemmarna upp enligt ett gradsystem.
Ritualerna som är förknippade med graderna är hemliga och dem tänker frimurarna inte öppna upp. Det skulle ta luften ur hela systemet, lite som att ge svaren till ett prov på förhand, förklarar Stenbock.
– Det finns en röd tråd i ritualerna. Jag har varit med i femton år och får fortfarande aha-upplevelser.
Själv har Stenbock uppnått nionde graden inom Svenska frimurarordens tiogradiga system.
– Under en loges sammankomst är målet alltid att föra en broder vidare på vägen.
Anders Stenbock berättar att frimurarna har en mångsidig verksamhet och att det hör till kutymen att besöka andra loger än den egna, också då man rör sig utomlands. Samtidigt finns det en etikett som måste följas.
– Vi talar varken politik eller affärer. Det är mer eller mindre förbjudna ämnen, också under brödramåltiderna.
Donationer
Frimurarna idkar välgörenhet i olika former. Det handlar i huvudsak om stipendier, bidrag och stöd till forskning.
Stor Capitlet i Finland, som är den finländska fördelningens officiella namn, delar ut ungefär 300 000 euro per år externt. Utöver det delar Svenska frimurarorden ut i runda tal fyra miljoner euro årligen och av den summan styrs också en del till Finland.
Stöd kanaliseras även till hjälpbehövande.
– Vi jobbar med församlingarnas diakoniverksamhet. Samhällets system att hjälpa människor är ganska heltäckande i dag, men visst finns nöden där.
Stenbock säger att välgörenheten är viktig i verksamheten men att frimurarna inte vill göra något nummer av den. Medlen som delas ut bygger på testamenten och donationer, och till en del på insamlingar som görs vid varje sammankomst.
Förståelsen viktig
– Det verkar nog intressant. Jag ska fundera tillsammans med frun, konstaterar mannen som kommit för att ta del av informationen.
Det är en strategi som Fredrik Elgh stöder. Han säger att det är viktigt med förståelse inom familjen för engagemanget inom frimurarna.
– Det här ska din fru också läsa, säger han och lägger en bunt broschyrer i den potentiella nya medlemmens hand.
Även för kvinnor
De fyra frimurarna tycker inte det är något märkvärdigt med att deras orden endast tillåter män som medlemmar.
– Våra ritualer är gamla. Det handlar om en tradition, säger Jerker Hedman.
Anders Stenbock säger att det också finns föreningar som i huvudsak riktar sig till kvinnor. Samtidigt berättar han att det även inom frimureriet finns logeverksamhet enkom för kvinnor, även i Finland.