Visst vill unga läsa om sin lokalhistoria
Winellska skolan satsar mer än andra skolor på att berätta om Porkala arrendetid. För eleverna är det motiverande att höra om det som hänt nära de egna hemtrakterna.
KYRKSLÄTT – Det är roligt att se på sådant som har hänt här nära och höra om händelser av sådana som själva varit med om det.
Det säger Edvin Voutilainen, som går i nian i Winellska skolan. Han har hört mycket om Porkalatiden av sin mormor, som bland annat berättat om det hus där de bor.
– Det är byggt 1905 och ägdes av en apotekarfamilj. När vi fick tillbaka det efter Porkalatiden var det i någorlunda bra skick, säger han.
Eleverna i Winellska skolan känner i allmänhet till Porkala arrendetid eftersom den finns så nära inpå. I undervisningen tas tiden upp i åttonde klassen.
– De som har släkt som är härifrån är väldigt medvetna om Porkalatiden och vet mycket. I Winellska skolan satsar vi också mer än i andra skolor på Porkala, vi kan använda två-tre lektioner till det, säger Andrea Hagström, lärare i historia och samhällslära.
Har satt sina spår
Voutilainen och kompisarna René Nyberg, Max Westerlund och Livia Raivio är inte sena att dela med sig av sin kunskap.
– Området hörde till Ryssland i elva år, säger Max Westerlund.
– Var det Ryssland …? undrar Andrea Hagström försynt.
– Alltså Sovjetunionen, rättar sig Westerlund snabbt.
– Det skulle vara i femtio år men det blev bara elva. Eller tolv. Tänk om vi hade fått tillbaka det först 1994, säger Voutilainen.
– Då hade allt sett helt annorlunda ut, säger Nyberg.
Redan de elva åren som arrendetiden gällde har ändå satt sina spår i omgivningen, spår som de unga är mer än medvetna om.
– Nära Sjundeå svenska skola finns en bunker och när vi hade orientering eller något i skogen så gick alla bara dit och hängde. Och så finns det en väg som heter Gränsjägarvägen i Sjundeå, säger Voutilainen.
Måste veta varifrån vi kommer
De fyra niondeklassarna tycker alla att det är viktigt att känna till sin historia.
– Det är en självklarhet, man måste känna till historien. Det bara är så, det hör till allmänbildningen, säger Westerlund.
– För att förstå varför allt är som det är nu måste man veta vad som har hänt tidigare, säger Raivio.
Historien kan också vara relevant för att tolka det som händer i världen i dag.
– När man ser på världspolitiken i dag och hur den utvecklas kan det vara intressant att titta bakåt och se hur det varit tidigare. Vissa saker upprepas, säger Voutilainen.
Som exempel nämner niondeklassarna konflikter mellan öst och väst och gatupatruller – högst aktuella teman i dagens Europa. René Nyberg ser en annan parallell.
– Vi bor i Evitskog, så farfar har berättat hur det kom en massa människor till Övidsborg. I dag har vi igen samma situation i Evitskog med flyktingarna som kommit dit.
– Ja, och språkfrågan var aktuell också efter andra världskriget när alla Karelare skulle flytta. Många finsktalande hamnade då på svenska orter och pratade andra språk, säger Voutilainen.