För få känner till räddningsplanen
Är elden lös gäller det att vara snabb. Det här både när det gäller primärsläckning och att ta sig ut ur en byggnad. Men finländarnas kunskap är inte tillräcklig i någotdera fallet.
Primärsläckning kan hindra en liten eld från att bli okontrollerbar. Men enligt Räddningsbranschens Centralorganisation SPEK har finländarnas kunskap om primärsläckning försämrats.
Cirka tusen spisbränder sker årligen. Ett enkelt tips är att alltid ha kastrullocken till hands när man lagar mat.
– Det är lätt att släcka en eld i en kastrull med locket. Det kväver elden på samma sätt som en brandfilt, säger Lasse Lindström som är brandchef för Bromarf frivilliga brandkår.
Brandfilten är ett praktiskt verktyg för att släcka små bränder.
– En vanlig trasmatta går också, men använd inte en filt av flis eller annat konstmaterial.
Röken är ofta farligare än själva elden. Därför är brandvarnaren en annan livräddare.
– Man kan inte ha en brandvarnare för mycket. Jag har tre på 70 kvadratmeter, säger Lindström.
Undvik fackla på träveranda
Det optimala är förstås att det inte börjar brinna. Elapparater som överhettas orsakar ofta bränder. Det går att undvika genom att dra ur stickkontakten innan man lämnar hemmet.
- 78 människor omkom i bränder i Finland år 2015. Det är en liten minskning från 2014 då 87 personer omkom i bränder.
- 51 var män och 15 kvinnor. Könet på 12 personer framgick inte.
- 36 av branddödsfallen inträffade i egnahemshus.
- 17 inträffade i höghus.
- 4 inträffade i radhus.
- Målet var att minska antalet omkomna till högst 50 före år 2015.
- Över 3 000 vårdinrättningar har utrustats med automatisk släckanläggning för att förbättra brandsäkerheten.
- Problemet är att allt fler funktionsnedsatta människor flyttat från säkra anstalter.
- Därför måste säkerheten för dem förbättras genom till exempel spissäkerhetsanordningar och mobila släckanordningar.
- 58 procent av finländarna uppgav sig ha goda eller mycket goda kunskaper i primärsläckning 2015.
- 66 procent var motsvarande siffra år 2013.
– Ljusstakar lämnas ofta kvar att lysa i fönstret, men visst kan det ske kortslutning i dem också.
Levande ljus är också en uppenbar brandfara om de lämnas ensamma eller placeras på ojämnt underlag.
Enligt Markus Hindersson, brandinspektör vid Västra Nylands räddningsverk, lönar det sig också att vara försiktig med facklor utomhus.
– Har man en fackla på en trätrappa kan trappan antändas om man har otur.
En annan vanlig orsak till husbränder är att boende torkat kläder i bastun eller ställt in timern i bastun och glömt ta bort kläderna.
– Det händer också att kläder från klädstreck fallit ner på bastuugnen.
Däremot upplever Hindersson att antalet bränder som uppstår då folk eldar för häftigt har minskat.
– En tid var det vanligt. Det berodde på att skorstenen installerats fel i byggskedet.
Sotar man skorstenen årligen och följer sotarens råd minimerar man risken för soteld.
– Sot i skorstenen har mycket att göra hur man eldar. Eldar man med våt ved och har dåligt drag bildas bäck i skorstenen. Det är det som kan antändas då man eldar mer.
Enligt SPEK är över hälften av de som bor i hög- och radhus inte insatta i hur bostadsbolagets räddningsplan ser ut.
– Det är upp till fastighetsbolagen att se till att planen är i skick och att de som bor i huset känner till den, säger Hindersson.
Räddningsplanen borde finnas på ett synligt ställe för de boende. Bor du i hög- eller radhus utan att ha sett räddningsplanen föreslår Hindersson att man kontaktar disponenten.