Inom SDP-gruppen vill man ge nya stadsdirektören chans att lägga fram sitt förslag. Att någon med nya, fräscha ögon ser på helheten ses som en möjlighet för staden.

– Så gott som alla av oss har varit med och byggt organisationen. Man blir hemmablind, säger gruppordförande Maarit Feldt-Ranta.

Beredskap för större förändringar finns. SDP:s ståndpunkt är att staden ska vara aktiv, öppen och satsa på att främja tillväxt, inte bara göra nedskärningar utan också ha framtidsvisioner.

Feldt-Ranta ser det som självklart att det i en organisation som är en fusion av tre tidigare organisationer finns möjlighet att effektivera.

– Förutom en organisatorisk förändringsprocess behövs också en kulturell förändringsprocess som mer återspeglar det som staden är i dag.

Direktörsvalet som modell

Också Mikael Borgman, ordförande för SFP:s fullmäktigegrupp, tycker att processen börjat bra. På fullmäktigeseminariet om en vecka har alla förtroendevalda möjlighet att ventilera frågor.

– I stadsstyrelsen har vi tagit modell av hur valet av stadsdirektör gick till. Där var alla fullmäktigegrupper engagerade vilket resulterade i ett enhälligt beslut. Tanken är att den här processen ska gå till på ett liknande sätt.

Kommer det att finnas något som är heligt för SFP?

– Inte kan man i det här skedet säga att det här får absolut inte röras. När förslagen konkretiseras är det klart att vi har våra kärnområden såsom språket och att glesbygden och skärgården ska hållas befolkade, men jag tror inte det är saker som kommer att komma upp. Det här är mer fråga om bygge av organisation. Utmaningen är social- och hälsovården där vi utan att veta vad som övergår till en regional förvaltning ska bygga upp så att vi har en bit vi kan ta loss utan att hela korthuset rasar ihop.

Också genomgången av skolnätet kan väntas bli en hård nöt att knäcka. Enligt Borgman finns det skolor som lever upp till normen på 15 kvadratmeter per elev, men också skolor där svängrummet per elev är 40 till 50 kvadratmeter. Det måste ses över.

– Det viktigaste på bildningssidan är innehållet. Om vi måste pruta på något, prutar vi på väggarna.

Är alla i er grupp införstådda med det?

– Klart att det kan finnas lokalpolitiker som har behov att föra den egna byns talan, och det har de all rätt att göra. Jag tror ändå de flesta ser till helheten. Vi har varit Raseborg så pass länge att det kanske är bäst att börja inse att vi är en stad.

Tror inte på stora klipp

Liksom de övriga smågruppernas representanter säger sig kommunisternas Peter Björklöf inte veta mer om förändringarna än det som rapporterats i media. Hans ståndpunkt är samma som tidigare.

– Mitt uppdrag i fullmäktige är inte att göra livet sämre för kommuninvånare.

– Varje miljon som kommunen skär i sina utgifter i avsikt att balansera ekonomin ger utrymme för staten att skära sin andel i den kommunala verksamheten i motsvarande grad. Det är en ekvation som inte inspirerar.

Förvisso finns det saker som kunde förbättras och förändras i stadens förvaltning.

– Men det handlar om småplock här och där. Det finns inga stora klipp att göra. Det vi skulle behöva är tillväxt och bättre pendlingsmöjligheter, säger Björklöf.

Nej till centralisering

Petri Palin (Sannf) hoppas på nya, fräscha idéer och är på vissa villkor också redo att stöda dem.

– De ska vara rättvisa och ta i beaktande helheten så att hela staden hålls livskraftig. En koncentrering till Ekenäs försämrar för många.

Slimmas organisationen förutsätter Palin att det också gäller chefskiktet. Ser man över skolnätet bör man ta i beaktande skolornas betydelse i försöken att locka till sig nya invånare.

– Jag hoppas på initiativ som för med sig nya skattebetalare till Raseborg, oberoende av vilken språkgrupp de tillhör.

Modigt

Harry Yltävä (VF) säger sig vara glad över att Simola tagit hårda tag. Utgångsläget och arvet efter Mårten Johansson är enligt Yltävä inte det bästa.

– Simola får allt stöd och jag tycker han är ganska modig. Frågan är om stadsfullmäktige är mogen att fatta besluten och om krismedvetenheten är tillräckligt stor.

Han tycker att de tankegångar som presenterats delvis sammanfaller med Vänsterförbundets om att inte bara spara och skära ner utan att effektivera och göra mer med mindre.

– Jag har själv talat för Lean-metoden som gett stora besparingar inom HNS. Och Raseborg har för många organ och nämnder. Förvaltningen måste slimmas så att strukturerna blir tydligare. Då är det också lättare att ta ansvar.

Beslut som skolnedläggningar är svåra, men låter sig enligt Yltävä göras om de bygger på neutrala kalkyler.

Också satsningar

Enligt Miikka Soivio kan stadsdirektören principiellt räkna med Samlingspartiets stöd i sitt förändringsarbete.

– Men enskilda frågor tar vi ställning till först när det finns konkreta förslag.

Förändringar i förvaltningen har partiet efterfrågat länge, liksom bättre ekonomisk uppföljning och rapportering. Skolnätet och vården kräver utredningar och helhetsbedömningar som tar sikte på framtiden.

– Raseborg ska inte försämra sin dragningskraft med tanke på inflyttningen. Då man gör förändringar i servicen bör man också tänka på saker som tillgänglighet. Med tanke på inflyttningen är det viktigt att man också vågar göra satsningar.

Också i den Gröna gruppen signalerar man samarbetsvilja.

– Det vi själva länge efterlyst är förändringar i förvaltningsstadgan. Till exempel borde vissa enheter ställas under stadsstyrelsen. Jag tänker då speciellt på byggnads- och miljönämnden, säger Ira Donner.

När konkreta förslag finns för handen vill De gröna se en ordentlig och långsiktig konsekvensanalys.

– Det ska inte vara förändring för förändringens skull. Jag tror inte heller att det är det som Tom Simola är ute efter.