Axxell vill tala öppet om utmaningar
Skolan hoppas på förståelse från sin omgivning. Den står nu inför nya sparåtgärder, men vill ändå hålla fast vid alla de orter där ungdomsutbildning ges i dag.
– Vi har bestämt oss för största möjliga öppenhet, både inåt och utåt.
– Vi vill också gå in för att få förståelse för det jobb vi gör och de svårigheter vi har.
I en insändare i VN förra veckan luftade Stefan Johansson, vd för bolaget Axxell utbildning, de ekonomiska utmaningar som yrkesinstitutet Axxell och hela den svenska utbildningen på andra stadiet i landet ställts inför.
Johansson konstaterar att de statliga nedskärningarna slår speciellt hårt mot den finlandssvenska sektorn, som ofta opererar med förhållandevis små och utspridda enheter. Inom ungdomsutbildningen räknar Axxell med cirka 1,4 miljoner euro mindre stöd från staten än i fjol och tvingas nu åter en gång dra åt svångremmen.
– I en sådan situation uppstår ofta en onödig ryktesspridning med missförstånd som kan vara skadliga.
En missuppfattning som ibland förekommer och som kan leda till att unga låter bli att söka till givna linjer är att utbildningar prompt kan avbrytas om skolan beslutar att lägga ner dem. Så är det inte. Den som inleder en yrkesutbildning har också rätt att genomgå den till slut, säger Johansson.
Fick balans
I fjol tvingades cirka 25 anställda gå inom Axxells vuxenutbildning.
I tisdags inleddes samarbetsförhandlingar med hela personalen.
Johansson påminner om att sparprogram och nedskärningar inte är något nytt fenomen inom skolan. Alltsedan Axxell uppstod 2008 genom fusion har helheten trimmats och slimmats, säger han.
– Länge fungerade det genom naturlig avgång bland de anställda, men år 2012 kom väggen emot. Vi stod inför ett stort budgetunderskott och då inledde vi samarbetsförhandlingar som berörde hela personalen.
– Då gjorde vi ett första ordentligt sparpaket, säger Johansson och berättar att man minutiöst gick igenom allt – gruppstorlekar, undervisningen, enheterna...
– Allt för att få ekonomin i balans. Och våra åtgärder visade sig vara effektiva.
Johansson berättar att ägarna och fonder stödde skolan genom förändringen med ett stöd som stegvis trappades ner. Till sist var ekonomin i bättre balans och verksamheten visade ett gott resultat två år i rad.
– Allt det har nu kullkastats, säger Johansson och avser då regeringens sparpolitik som gäller hela utbildningssektorn.
Drabbas dubbelt
Johansson berättar att Axxell drabbas dubbelt. Grundfinansieringen krymper, men samtidigt sjunker också de särskilda förhöjningar i finansieringen som skolan tidigare fått tack vare sin geografiska spridning och små enheter – saker som ofta kännetecknar den finlandssvenska utbildningen, säger Johansson.
– Vill man upprätthålla en nivå som möter jämlikhetens krav är det svårt att få ekonomi i det hela. Det är svårt att få små grupper att bära sig ekonomiskt.
Underskott i budgeten
Johansson kan inte orda så mycket om de påbörjade samarbetsförhandlingarna. Han säger att Axxell genom dem borde uppnå besparingar i storleksordningen en halv till en miljon euro.
– Tyvärr kan uppsägningar inte undvikas.
Även om de nämnda besparingarna nås har Axxell som helhet godkänt en budget för i år som visar ett 900 000 euro stort minus. Det ska täckas med pengar från kassan.
– Man kan inte fortsätta finansiera ett underskott med kassamedel. Då tar det bara något år innan kassan är tom.
"Staten har ansvar"
Skolans ledning har träffat de ledande tjänstemännen på Undervisnings- och kulturministeriet och där förklarat skolans situation. Johanssons förhoppning är att regeringen tar till sig de olika signalerna och önskemålen och väljer lindringar för skolornas del.
– Eftersom utbildningen handlar om lagstadgad verksamhet tycker vi att staten ska bära huvudansvaret för finansieringen.
Borde skolans ägare betala mera?
– Jag tycker att ägarna gjort väldigt mycket. Det primära ansvaret ligger på det offentliga.
Johansson har ändå ett klart önskemål till en av ägarna, nämligen staden Raseborg. För att få ner hyreskostnaderna skulle Axxell gärna lämna den cirka 5 000 kvadratmeter stora byggnaden i Knipnäs i Ekenäs.
Kruxet är att Axxell har ett bindande hyresavtal som sträcker sig till år 2035, ett kontrakt som skolan ärvde av föregångaren Sydväst. Byggnaden ägs av ett bolag som staden äger till 85 procent och därmed är det också staden som avgör en eventuell uppsägning av hyresavtalet.
– Vi vill inte peka finger mot staden – vi vet vilka problem man kämpar med – men vill den hjälpa skolan kunde den underlätta för oss att bli av med huset.
Johansson säger att man gärna kunde hitta en lösning som båda parterna vinner på.
Regional närvaro viktig
Axxell vill stanna kvar på alla de fyra orter där skolan har ungdomsutbildning.
– Vi har gjort allt vi kunnat göra för att öka effektiviteten. Nu upplever vi att väggarna kommit emot. Det är ingen omedelbar ekonomisk lösning ifall vi skulle lägga ner på någon ort.
Johansson säger att den svenska yrkesutbildningen inte får utarmas. Det är en rättvisefråga, säger han.
Att de tre studerandena som intervjuas i den relaterade artikeln betonar betydelsen av utbildning i hemregionen överraskar honom inte alls (se "Unga uppskattar yrkesutbildning i hemregionen").
– Det stöder det som vi hela tiden vetat. Det är både ungdomarnas och föräldrarnas önskemål.
- Axxell ger ungdoms-, vuxen-, arbetskrafts-, invandrar-, läroavtals- och folkhögskoleutbildning på ett tiotal olika ställen.
- Ungdomsutbildningen sker på fem ställen på totalt fyra orter, nämligen Åbo, Pargas, Kimito och Raseborg - i den sistnämnda staden i både Ekenäs och Karis.
- Skolan drivs av aktiebolaget Axxell Utbildning, som ägs av Svenska folkskolans vänner (65,5 procent av aktierna), Svenska småbruk och egna hem (27,2 procent) och Raseborgs stad (7,3 procent).