Bilplaner kan ge rum för datacentral
Under hösten har frihamnsbolaget sagt upp arrendeavtal för totalt 75 hektar gamla bilplaner i Hangö norra. Nu ska staden sälja dem som företagstomter.
HANGÖ Sedan bilimporten via Hangö kraschade år 2008 har frihamnens bilförvaringsplaner i Hangö norra blivit onödiga. Lagringsplanerna på det egna frihamnsområdet på Tulludden har räckt till.
I höst sade Finlands frihamn därför upp avtalen som ingåtts med staden genom åren. Totalt 75 hektar bilplaner vid det så kallade östra industriområdet återgår till staden. Planerna står tomma men stadsdirektör Denis Strandell kan berätta att idéer finns.
– Området är planlagt så att nya företag kan etablera sig där. Och det är också det område som vi nu har som alternativ för etableringen av en datacentral i Hangö.
Datacentralen planerades inledningsvis i Koverhar, men östra industriområdet kan vara ett bättre alternativ.
Datacentral behöver mycket mark
En datacentral skulle följa på en förgrening av statliga Cinia Groups datakabel mellan Tyskland och Helsingfors. Många lokala aktörer har lobbat för en förgrening till Hangö under 2015 och samlar kapital för den. Flera datacentraler kan lockas om kabeln dras i land i Hangö, men åtminstone företaget Datahub har redan meddelat att man vill bygga i Hangö, om kabeln byggs.
– Och om vi talar om en datacentral behövs tiotals hektar mark, säger Strandell.
Att staden nu har ett stort enhetligt område att erbjuda är därmed en fördel. Företagstomterna som finns i staden sedan förr är många men också utspridda. I Koverhar planeras stora företagsområden på uppemot 150 hektar men där är det ännu oklart hurdana tomterna blir. Det klarnar vid detaljplaneringen.
Området borde locka
För området i Hangö norra är detaljplanen däremot spikad redan för 25 år sedan. Hela området där de forna bilplanerna ligger samt en del av skogsområdet öster om dem är planlagt för industri och lagerbyggnader, totalt runt 100 hektar. Vid Sandösvägen intill landsvägen omfattar planen några kvarter för affärsbyggnader.
– Området har också klara fördelar då det är röjt och redo för verksamhet. Det är mycket attraktivare än en skogstomt, säger Strandell.
Han räknar upp flera fördelar med området som företagstomter. Området har redan avrinningsbrunnar, strålkastare, omgärdande staket och portbyggnad.
– Dessutom ligger den övriga kommunaltekniken nära och huvudkraftledningen går genom området. Ur företagens synpunkt finns det alltså redan en hel del på plats som sparar kostnader vid en etablering.
Dålig investering hittills
Strandell hoppas att området skulle locka nya aktörer. Han är medveten om den kritik staden fått för de investeringar röjningen och iståndsättningen av de tidigare bilplanerna krävt genom åren. Då frihamnsbolaget nu inte längre ger arrenden såsom tänkt står staden utan avkastning på investeringarna.
Då de flesta arrendeavtalen med frihamnen slöts i mitten av 2000-talet räknade staden med att de borde gälla i 20 år för att vara lönsamma.
– Tanken är givetvis att de pengar man plöjt ner ska fortsätta ge staden inkomster. Vi får hoppas på det bästa. Under 2016 ska vi aktivt börja marknadsföra området, säger Strandell.
En del verksamhet finns ändå på området. En liten del har använts som lagringsplats för flis och från och med 2016 hyrs ett område på 0,8 hektar för det planerade solkraftverket i Hangö. Utanför de 75 hektar frihamnen nu gett bort behåller frihamnsbolaget ett område på 4,6 hektar.