Kemisk industri dokumenteras
Hangöudd har haft en omfattande och varierande kemisk industri genom åren. I tre böcker ska Yngve Malmén berätta om dess processer, produkter och miljöproblem.
Kemisten, forskaren och den tidigare Hangöbon Yngve Malmén har alltid varit intresserad av industri och kemi. I år har intresset resulterat i en första bok om den kemiska industrin på Hangöudd, Från lumppapper till plastburna sprängämnen. Kemin på Hangöudd del 1. Boken om industrin kring organisk kemi är en diger lunta på drygt 460 sidor men också fylld av bilder och tabeller.
– Tanken är inte att nå en bred läsarkrets. Jag vill dokumentera industrins processer och produktion för eftervärlden, säger Malmén.
Målet är alltså inte någon försäljningssuccé. Den första boken har dessutom tryckts i endast 70 exemplar.
Intresse blev bok
Del ett i bokserien sträcker sig från uddens och hela landets första pappersbruk, grundat 1667 i Tomasböle nära Pojo, till Forcits moderna sprängämnestillverkning i Hangö. Med Hangöudd täcker Malmén nämligen även enstaka industrier utanför nuvarande Hangös gränser.
– De flesta fabrikerna har ändå funnits i Hangö. Färgfabrikerna finns med och sedan är det förstås en hel del om Visko och Forcit.
Malméns intresse för den kemiska industrin i Hangö har han haft sedan han var barn. Då han senare utbildade sig till kemist och började arbeta som forskare på Statens tekniska forskningscentral VTT började han samla ihop fakta om Hangöindustriernas olika produkter och tillverkningsprocesser genom åren. De första fakta började han samla ihop för drygt tio år sedan.
– Det började som ett intresse och för eget bruk. Men då jag var uppe i 100 sidor tänkte jag att det lika väl kan bli en bok. Då jag var uppe i 500 sidor visste jag att det blir flera böcker.
Utspridd historia bevaras
Samtliga tre böcker lär landa på cirka 500 sidor styck. Huvudmålet är att bevara en sådan del av industriernas historia som ofta glöms bort, och som annars enbart bevaras utspritt i de olika fabrikernas och företagens egna arkiv.
– Historiker har det ju skrivits om flera fabriker, jag vill komma med en ny vinkling och beskriva vilka processer fabrikerna använt, vilka produkter de tillverkat och vilka miljöproblem de stått inför, säger Malmén.
Malméns syfte är att bevara så mycket av Hangös kemiska produktionshistoria som möjligt inom samma pärmar, men också visa hur viktig den kemiska industrin varit i Hangö. Trots att de enskilda fabrikerna varit småskaliga har de otaliga företagen tillsammans byggt upp en ansenlig industri.
– Det är ganska mycket som folk inte känner till. Inte ens Hangöborna känner till vilken mängd kemiska industrier som funnits i staden genom åren, säger Malmén.
Många projekt
Malmén har redan största delen av materialet klart även till del två och tre i bokserien. Främst saknas finansiering till böckerna och information om de moderna industrierna, Genencor och Fermion. Med dem förhandlar Malmén nu om att få material.
– Att hitta uppgifter har överlag varit det svåra. Det har tagit hundratals timmar om inte mera. Evakueringen 1940 är också ett problem. Då försvann många dokument.
Del två i bokserien hoppas Malmén i alla fall publicera nästa år, den är klar till cirka 80 procent. Boken ska handla om industrin kring den oorganiska kemin, bland annat det tidiga järnverket i Koverhar och betongindustrin. Den tredje boken ska handla om bryggerier, limonadfabriker och den moderna kemiska industrin. Även det kommunala vattenverket kommer att vara med på ett hörn.
Malmén har även tidigare skrivit artiklar om industrier i Västnyland och Hangö, är medlem i hembygdsforskarnas förening i Hangö och är därtill skribent för hembygdsforskarnas kommande böcker om gamla butiker i Hangö. Vid sidan av detta och sitt arbete skriver han även en blogg om industriminnen och industrimuseer i Europa.
– Det finns drygt 50 texter om industrier och museer på bloggen men jag har besökt kanske 150. Tiden räcker inte till att skriva allt.