Varthän, Porkala?
Porkalas nya skärgårdsstatus kan bli en fördel både ekonomiskt och i kommunens marknadsföring. Åsikterna går ändå starkt isär om hur detta hänger samman med tanken på en nationalpark och hur området ska utvecklas. Politikerna vill en sak, invånarna en annan.
Den första januari sållar sig Kyrkslätt till skaran av kommuner med skärgårdsdelar helt officiellt. Statsrådet har beslutat att Porkala skärgårds- och kustområden då får skärgårdsstatus.
Enligt både kommunen och Nylands förbund är beslutet att utnämna öarna och Porkala udd till skärgårdsdelar viktigt med tanke på områdets utveckling.
Den nya statusen har dels ett egenvärde, dels öppnar den för två typer av möjligheter. För det första blir det möjligt att utnyttja EU-stöd och nationella bidrag. För det andra kan kommunen dra nytta av statusen i sin marknadsföring.
- I Finland finns nu sammanlagt åtta skärgårdskommuner och 40 skärgårdsdelar i andra kommuner.
- Från och med den första januari finns det skärgårdsdelar även i Helsingfors (Sandhamn) och Kyrkslätt (Porkala).
- Staten och kommunerna ska sträva efter att trygga den fasta bosättningen i skärgården.
- Skärgårdens landskapsbild och natur ska också skyddas från miljöolägenheter.
Viktiga tider
Det råder konsensus om att det här beslutet gynnar Porkala. Däremot finns väldigt olika åsikter om huruvida detta står i samklang med tanken på en nationalpark i Porkala eller om det tvärtom är en utveckling i motsatt och mer möjliggörande riktning för markägare och näringsidkare.
En sak är i varje fall säker: områdets utveckling är en högaktuell fråga och beslut som fattas nu och de kommande åren blir fingervisande.
Kyrkslätts fullmäktigeordförande Ulf Kjerin (SFP) säger att skärgårdsstatusen givetvis är viktig för kommunen.
Hur uppfattar du att det här påverkar planerna på en nationalpark i Porkala?
– Det är svårt att säga, men det påverkar i varje fall inte de planerna i negativ riktning.
Politikerna för nationalpark
Svenska folkpartiet i Kyrkslätt har tagit ställning mot en nationalpark, men majoriteten av de förtroendevalda har varit av annan åsikt.
Som ordförande intar Kjerin en diplomatisk hållning utifrån kommunens beslut att stödja en nationalpark. Därför har han också varit med då kommunen lobbat för nationalparken, bland annat genom att uppvakta jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C).
– Kommunens beslut är att man är för en nationalpark och skärgårdsstatusen ligger i linje med detta. Det här möjliggör att vi kan marknadsföra oss som skärgårdskommun.
Kommunen ska bli aktivare
Skärgården har enligt Kjerin potential och han efterlyser nu ett aktivt grepp av kommunens tjänstemannaledning.
– Andra organisationer och nätverk har varit aktiva för att Porkala ska bli nationalpark. Nu är det kommunen som bör ta ansvar i frågan om vad vi kan och vad vi vill göra av skärgården.
– Vi har skärgård, men få märker att vi har det. Nu är det dags för kommunen att aktivt ta tag i frågan om hur en levande skärgård ska se ut i Kyrkslätt, säger Kjerin.
En fråga är i vilken mån kommunen ska sträva efter mer bosättning i Porkala, dels vad gäller fritidsboende, dels boende året om. Ska området vara som förut eller ska det förändras?
Möjliggör mer än förpliktar
Nylands förbunds utvecklingschef Per-Stefan Nyholm välkomnar statsrådets beslut och beskriver det som ett steg i rätt riktning.
– Vi kan i framtiden ha skärgårdsdelkommuner längs hela den nyländska kusten. Esbo blev skärgårdsdelkommun 2011 och nu blir Kyrkslätt detsamma, sedan saknas bara Hangö och Sjundeå, säger Nyholm
Vad innebär denna status i praktiken?
– Den ger möjligheter vad gäller kommunernas profilering, möjlighet att utnyttja EU-stöd, nationella stöd som landsbygdsprogrammet och gräsrotsnivå finansiering från Leadergrupperna (utvecklingsorganisationer som beviljar finansiering för landsbygdens utvecklingsprojekt och företagsstöd, red. anm.).
Nyholm tror att planerna på en nationalpark påverkas positivt av skärgårdsstatusen.
– De här sakerna går hand i hand.
Hur förpliktigande är skärgårdsstatusen?
– Den ger inga direkta skyldigheter, tvärtom är den en fördel. Med utvecklingsprojekt kan man undersöka hur man kan få i gång någonting nytt, kanske med någon nischad företagare i spetsen.
"En helt annan sak"
Gustaf Åberg, SFP:s kommunorganisations ordförande i Kyrkslätt, bor i Porkala och välkomnar skärgårdsstatusen med öppna armar.
Vad gäller nationalparken har han ändå taggarna utåt och bjuder gärna på argument emot sådana planer. Han tycker inte att statusen och parken går hand i hand, tvärtom.
– Nationalparken hindrar invånarna att verka och livnära sig på sin mark medan skärgårdsstatusen möjliggör sådant, den är en helt annan sak, säger Åberg.
Viktig proposition
Han ser nationalparken som ett stort mörkt moln som tornar upp sig vid horisonten, som ett riktigt hot mot Porkala. Däremot ser han också ljusglimtar.
Skärgårdsstatusen är en sådan.
En annan är regeringens proposition om att undantagsbeslut som gäller byggande överförs till kommunerna i sin helhet.
I nuläget ska till exempel undantagsbeslut som gäller strandbyggande fattas även av Närings-, trafik- och miljöcentralen.
Även om förutsättningarna för undantag förblir oförändrade kommer beslutsgången att bli smidigare, vilket gynnar områden som Porkala som saknar detaljplan. Lagen avses träda i kraft den första april.
– Det här är en bra lagändring som gör det mindre krångligt för Porkalas invånare, säger Åberg.
Han hoppas att Porkala utvecklas småskaligt genom att områdets många småföretagare bereds möjlig att utveckla sin verksamhet. Nationalparken skulle däremot sätta käppar i hjulen för många av dem, enligt Åberg.
Han befarar att parkens dolda syfte är att staten genom nationalparkslagen ska kunna utnyttja sin förköpsrätt och skapa ett friluftsområde för stadsbor medan den fasta bosättningen endast drabbas negativt.
Hoppas på fler områden
På den skärgårdslika delen av udden finns ungefär 750 fast bosatta invånare och ute på Porkalas öar ungefär tio stadigvarande invånare.
Skärgårdsstatusen bestäms utifrån antalet fast bosatta invånare och deras andel av kommunens befolkning samt utifrån områdenas trafikförhållanden och tillgängligheten till basservice. Till skärgård räknas sådana öar som saknar fast vägförbindelse, som Porkalas öar, men också områden på fastlandet som har förhållanden som kan jämföras med skärgårdens.
Per-Stefan Nyholm säger att öarna utanför Hangös kust inte har fått skärgårdsstatus på grund av Hangös industri. Nylands förbund förespråkar ändå denna status både för områden i Hangö och i Sjundeå.
– Då kunde man till exempel utveckla småbåtshamnarna längs hela nyländska kusten och profilera dem på olika sätt, säger Nyholm.