RASEBORG Ända fram till 1700-talet när det ännu var vanligt med kalla jordgolv i hemmen använde man halm som underlag. Det var betydligt varmare och ljusare än jordgolvet. Man fortsatte breda ut halm för den fina stämningens skull långt in på 1800-talet även om myndigheterna år efter år, bland annat i samband med att julfreden utlystes, varnade för den stora brandfaran.

I början av 1900-talet fick julaftonen en allt starkare ställning och blev en familjecentrerad festdag. Samtidigt kom slit- och slängmentaliteten in i bilden. Det skulle vara nya juldekorationer varje år, glasbollarna till granen var typiska dekorationer som man gärna bytte ut. Dessa varor hade blivit betydligt billigare tack vare industrialiseringen och massproduktionen.

På 1920–30-talet började bland annat martharörelsen tycka att detta hade gått för långt. Marthorna talade varmt för en jul fri från stress, spring i butiker och billiga dekorationer. Marthorna återupplivade och förnyade på sätt och vis halmtraditionen. Man började ordna kurser i hur man tillverkade enkla julprydnader som halmhimlar och halmbockar. Det man i dag kanske skulle kalla för bling-bling fanns inte i marthornas dekorationer, en typisk detalj var det enkla röda bandet.

Från guld till violett

Halmkonstnär Pirjo Väisänen i Fiskars trotsar i viss mån det idealet. I sina verk använder hon till exempel kristaller som effekt och på sistone har hon börjat kombinera halmen med andra material som metall och trä men också med andra konstverk.

Den vanligaste formen av halmdekorationer är så kallade himlar (i Sverige talar man om halmkronor) som ofta består av symmetriska figurer som kopplas samman och bildar en geometrisk struktur. En himmel hänger normalt i taket men Väisänen har också tillverkat himlar som står på en fot av trä.

Halmen Väisänen använder skärs med lie i augusti, ett par veckor innan åkern tröskas. Väisänen har några hovleverantörer i Vichtis och Raseborg som förser henne med halm av råg och spelt, det är de två sädesslagen hon valt att jobba med efter att ha testat de flesta.

Råg har en gyllene nyans medan ett strå av spelt har en färgskala från violett till vitt.

– Jag brukar plocka ut de färgade stråna och sätta dem åt sidan för att använda i unika verk. Det är en ekologisk process eftersom jag använder allt av halmen. Av restmaterial gör jag bland annat väggbonader.

Underskattat material

Med åren har halmen vandrat uppåt från golvet och blivit en sirlig dekoration på byrålock och i tak. Halmen har på sätt och vis gjort en klassresa. Men vi är vana att halmgrejerna plockas fram till jul och förs upp på vinden igen efter tjugondag Knut.

Det är bra att halmdekorationerna har sin plats i vårt julfirande. Men halmen kunde spela en mycket större roll än så, tycker Pirjo Väisänen.

– Julen är en bra grund för halmen. Men halmen är underskattad som året om-material, säger Väisänen.

Hon vill göra halmen till inredningselement med praktisk betydelse, till exempel som rumsavdelare.

– Ett verk av halm ska vara planerat för det rum det placeras i. Då kan det fungera som en bestående del av inredningen. Halm skapar lugn och ro.